Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och ?Turkiet är inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan.

Denna uppsats bygger på en kvantitativ studie där svenska börsnoterade företag undersöks. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning olika investeringsmetoder används och att undersöka vilka variabler som påverkar användningen av dessa metoder. Vårt syfte är även att undersöka hur förändringen i användandet av metoderna över tiden ser ut bland svenska börsnoterade företag. Vi fokuserar på att undersöka huruvida företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut.I studien har statistiska undersökningar gjorts baserade på en enkätundersökning. Både så kallade t-test och chi-2 test har använts för att finna signifikanta skillnader i användandet av olika metoder bland olika företagsgrupper.

Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering.Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna Liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för Liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket.

Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden.Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder.

I konkurrensverket (2004) utredning behandlades gränsen mellan privat och offentlig verksamhet, där det exemplifieras den problematik som uppstår när myndigheter vid sidan om sin myndighetsroll agerar konsulter inom samma område. Problematiken uppstår till följd av att samma person kan utöva tillsyn av objekt som denne också har projekterat. När lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, började gälla den 1 januari 2004 infördes i 3 kap 2§ LSO att kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Begreppet var helt nytt och i prop. (2002:03/119) reformerad räddningstjänstlagstiftning angavs att kommunen ska bistå med det stöd som krävs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.