Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut.

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura.

Undersökningen behandlar med vilka handlingssätt och beslut e-handelsföretag inom den svenska marknaden kan påverka andelen returnerade varor. En kvalitativ undersökningsstrategi har valts, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda personer från respektive företag. I undersökningen har nio stycken företag medverkat där samtliga bedriver e-handel inom detaljhandel på den svenska marknaden. Undersökningens syfte är att undersöka och förklara med vilka medel e-handelsföretag kan påverka andelen returer, samt att skapa förståelse kring utformningen av e-handelsföretagens returpolicy, för att sedan jämföra om företagens metoder överensstämmer med befintliga teorier och modeller. Analysen visar hur e-handelsföretag resonerar kring returer och vilka parametrar de tar i beaktning vid utformandet av deras Returns Management som sedan kopplats till tidigare forskning.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt Liknelser (?ADJ som en/ett N?) extraherades automatiskt.

Den här studien handlar om coaching inom ridsporten. Den beskriver ryttares uppfattningar, genom intervjuer, om coaching utifrån aspekterna relation, medvetenhet och ansvar. Syftet är att beskriva ryttares uppfattningar om coaching inom ramen för ridsport. Ridsport och coaching är ett område som inte är väl forskat inom och denna studie hoppas på att tillföra till ökad forskning. Coaching har olika definitioner i olika sammanhang.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där Liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation.Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov?Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån Liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie.

Mitt syfte med denna undersökning är att, genom en kvalitativ ansats, få en upplevelse samt ökad förståelse om chefskapet, i min undersökning representerade av enhetschefer, samt hur denna roll som chef upplevs. Min frågeställning berör dels hur de själva ser sin position ur ett rollperspektiv, men även vad de hade för förväntningar innan tillträdandet av chefspositionen. Den berör även Liknelser och skillnader i förväntningarna och den faktiska verkligheten, samt hur förväntningarna motsvarade denna, när de väl hade börjat arbeta i sin position.Frågeställningen tar även upp hur cheferna upplever sin roll gentemot den underordnade personalgruppen samt de överordnade cheferna.Jag har valt en kvalitativ ansats i denna undersökning, eftersom mitt syfte hänger samman med att få en ökad förståelse samt att sträva efter att bilda sig en uppfattning av intervjuobjektens livsvärld angående frågeställningen. När jag tolkade materialet använde jag mig av det hermeneutiska synsättet, eftersom detta fokuserar på just tolkning och förståelse av innebörden i texter. Vidare har jag en deduktiv ansats, där jag utgår från en del tidigare forskning samt valda teorier som berör mitt område, exempelvis rollteorier, som jag sedan kopplar till mitt material i analysen.Ur mitt resultat kunde man främst utröna att de flesta av respondenterna upplevde sin roll som komplex.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig.

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla Liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång.

Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att jämföra två stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de väljer den formen av struktur, vilka konsekvenser får organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt Länsstyrelsen med hjälp av mina intervjufrågor. Lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna få fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmännyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: Används "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.