Räddningstjänstens roll som rådgivande myndighet och tillsynsmyndighet
En studie av när rådgivning är aktuell och i vilken omfattning?
I konkurrensverket (2004) utredning behandlades gränsen mellan privat och offentlig verksamhet, där det exemplifieras den problematik som uppstår när myndigheter vid sidan om sin myndighetsroll agerar konsulter inom samma område. Problematiken uppstår till följd av att samma person kan utöva tillsyn av objekt som denne också har projekterat. När lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, började gälla den 1 januari 2004 infördes i 3 kap 2§ LSO att kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Begreppet var helt nytt och i prop. (2002:03/119) reformerad räddningstjänstlagstiftning angavs att kommunen ska bistå med det stöd som krävs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Då avses stöd i form av rådgivning, allmänt riktad information eller utbildningsverksamhet. Både konkurrensverkets uttalande och den nya LSO utgör grundproblematiken som behandlas i denna studie. Studien innehåller en enkätundersökning och fyra intervjuer för att undersöka svårigheter som kan uppstå mellan räddningstjänstens tillsyns- och rådgivande roll samt hur förhållningssättet mellan rollerna ser ut. I enkätundersökningen utreds vilka skillnader som upplevs i myndighetsrollen beroende på ålder, rutin, erfarenhet etc. En jämförelse med hur andra räddningstjänster arbetar med områden som tillsyn och rådgivning utreds för att dra lärdomar och belysa skillnader och liknelser i området. Lagstöd för förhållningssättet mellan tillsyn och rådgivning utreds samt vilken slags jävsproblematik som anses förekomma i olika situationer. I den genomförda enkätundersökningen framkom att en majoritet av de tillfrågade tillsynsförrättarna anger att de som myndighetsperson upplever att de kan hamna i en situation där en risk för jäv mellan tillsyn och rådgivning kan uppstå. Det var främst personer i den yngre ålderskategorin som var representerade i denna åsikt. På frågan angående hur ofta du väljer att avstå från att ge råd på en fråga som de vet svaret på angav drygt två tredjedelar av de tillfrågade att de valde att avstå. Majoriteten av dessa ansåg att risken att hamna i en jävsituation var för stor. En statistisk undersökning genomfördes på utvalda frågor ur enkäten men någon statistisk signifikant skillnad i svar relaterat till ålder kunde inte göras. Slutsatsen av studien är att i väntan på att fler allmänna råd tas fram inom detta område, bör MSB genomföra riktade åtgärder för att stärka de kommunala tillsynsförrättarna i sitt arbete. Förslagsvis genom att vara behjälplig med att tolka vad råd till den enskilde innebär och på vilket sätt det kan utföras. Exempelvis genom att genomföra kortare utbildningar/konferenser där det ges förtydliganden kring råd i relation till tillsyn, där tid ges för öppna diskussioner mellan deltagande räddningstjänster. Räddningstjänsterna runtom i landet bör även se över sina egna metoder för erfarenhetsutbyte, kontinuerlig uppföljning och diskussion av aktuella fall. Experthjälp av kunnig inom juridikområdet bör användas i utbildningssyfte för att stärka förhållningssättet mellan tillsyn och rådgivning.