En god nutritionsstatus Àr av betydelse för en optimal sÄrlÀkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sÄrlÀkning ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sÄrlÀkning och vad sjuksköterskan kan pÄverka genom sina omvÄrdnadsÄtgÀrder. Det kom Àven fram att energibehovet ökade nÀr patienterna hade svÄrlÀkta sÄr.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Syftet med vÄrt arbete Àr att kartlÀgga och granska om lÀxor har nÄgon betydelse och meningsfullhet för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd i Ärskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lÀxors betydelse samt om inlÀrningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjÀlp av intervjuer av elever med sÀrskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida lÀxor har nÄgon betydelse för inlÀrningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ vÄra undersökningar pÄ att bÄde pedagoger och elever anser att lÀxor behövs och ingÄr i skolarbetet.Pedagogerna sÀger att de anpassar lÀxorna till eleverna med sÀrskilt stöd, men eleverna sÀger att de ibland fÄr lÀxor som Àr för svÄra och för lÄnga. Det Àr oftast mammorna som hjÀlper sina barn med lÀxorna. Pedagogernas syn pÄ varför man ger lÀxa Àr att hinna med kursplanen, lÀra sig att ta ansvar, öva sig inför högre Ärskurser, förstÀrka, fördjupa och befÀsta kunskaper, ge förÀldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever sÀger att de mÄste ha lÀxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig pÄ lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vÄr undersökning inte fick fram nÄgra tydliga resultat över lÀxornas betydelse för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd. VÄr uppfattning Àr att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som lÀxa med hjÀlp av sina mammor..

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.

Arbetet handlar om elevers olika sÀtt att lÀra. VÄrt intresse för Àmnet utvecklades och fördjupades under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen. Att ta hÀnsyn till elevers olika sÀtt att lÀra i den dagliga pedagogiska verksamheten sÄg vi som en sjÀlvklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lÀrares medvetenhet om individers olika sÀtt att lÀra, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utstrÀckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vÄr studie var dÀrför att beskriva och fÄ en uppfattning om hur lÀrare, för elever i de tidigare Äldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sÀtt att lÀra.

Fallrisk ökar med stigande Älder och preventionsprogram tillÀmpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mÀnskligt lidande och försÀmrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall Àr samhÀllsekonomiskt betungande. Patienter har rÀtten att avstÄ fallpreventionsÄtgÀrder. En av sjuksköterskans uppgifter Àr att motivera patienter till följsamhet.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Bakgrund: RÄdgivning om fysisk aktivitet som egenvÄrd Àr en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom Àr bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har lÄg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillÀmpning av denna behandlingsform Àr kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn pÄ och Äsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar pÄ att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: kÀnsla av meningsfullhet, tillfÀlliga omstÀndigheter som hindrar eller underlÀttar, upplevd sjÀlvförmÄga, andra mÀnniskors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation Àr nÄgot komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omstÀndigheter Àr av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fĂ„tt ökade exportintĂ€kter efter ökad efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„varor som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över grĂ€nserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hĂ€lften av 1880 talet av först franska sedan tyska affĂ€rssyndikat. Ökad konkurrens mellan affĂ€rsbankerna och spekulation pĂ„ börserna skapade snart en hysterisk efterfrĂ„gan pĂ„ argentinska vĂ€rdepapper, frĂ€mst obligationer pĂ„ jĂ€rnvĂ€gskonstruktioner trots monetĂ€r inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.

Utnyttjande av barn för sexuell posering Àr ett brott som begÄs bÄde pÄ ochutanför internet. Enligt stagemodellen för onlinegroomers antas förövare inledasin internetbrottslighet pÄ en lÄg, mindre allvarlig nivÄ för att sedan eskalera ochförflytta brottsligheten frÄn online till offline. Syftet med studien var att utifrÄntingsrÀttsdomar redogöra för likheter och skillnader mellan förövare som gjort sigskyldiga till utnyttjande av barn för sexuell posering beroende pÄ om de ageratonline eller offline. Syftet var ocksÄ att med stöd av stagemodellen föronlinegroomers fÄ en uppfattning om huruvida onlineförövare som har lagförts Àri starten pÄ ett kontinuum eller om de Àr offlineförövare som kompletterar sinasexualbrott med hjÀlp av internet. Metod Studien Àr en kvantitativ studie avretrospektiv design baserad pÄ tingsrÀttsdomar (N = 67) frÄn 2009-2013.Resultatet pÄvisade att förövargrupperna anvÀnde samma tillvÀgagÄngsÀtt; tjat,hot, betalning eller kÀrlek för att fÄ barnen att exponera sig.