Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.

Forskning har gjorts som visar att musiklÀraren har ganska stor möjlighet att pÄverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som Àr bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att lÀraren Àr en kunskapsagent. Denna undersökning Àr ett försök att komma nÀrmare nÄgra sÄdana kunskapsagenter och skapa förstÄelse för deras syn pÄ kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen Àr att undersöka och mÄla upp en gemensam bild av nÄgra musiklÀrares syn pÄ kunskap i musik.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter pÄ Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som prÀglats av en politisk konflikt i modern tid anvÀnder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ textanalys pÄ fyra utvalda hemsidor pÄ Internet, varav samtliga av dessa aktörer Àr frÄn Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus pÄ staden Mostar. Uppsatsen har vidare tvÄ frÄgestÀllningar. Den första lÀgger vikt pÄ att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Den hÀr studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn pÄ punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fatt i deltagarnas berÀttelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjÀlp av min egen förförstÄelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet Àr ett mycket komplext fenomen som Àr situationsbunden och pÄverkas av personliga och miljömÀssiga faktorer. TillgÀnglighet, normalitet och autonomi Àr genomgÄende teman i studien.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyrÄer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjÀlpmedel de anvÀnder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvÀrldsförÀndringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett pÄ tillvaron utifrÄn den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi anvÀnt oss av Àr denhermeneutiska. VÄr studie bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt dÄvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön pÄ tvÄ olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen Àr det bÄde pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som stÄr i fokus.

En god nutritionsstatus Àr av betydelse för en optimal sÄrlÀkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sÄrlÀkning ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sÄrlÀkning och vad sjuksköterskan kan pÄverka genom sina omvÄrdnadsÄtgÀrder. Det kom Àven fram att energibehovet ökade nÀr patienterna hade svÄrlÀkta sÄr.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att kartlÀgga och granska om lÀxor har nÄgon betydelse och meningsfullhet för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd i Ärskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lÀxors betydelse samt om inlÀrningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjÀlp av intervjuer av elever med sÀrskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida lÀxor har nÄgon betydelse för inlÀrningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ vÄra undersökningar pÄ att bÄde pedagoger och elever anser att lÀxor behövs och ingÄr i skolarbetet.Pedagogerna sÀger att de anpassar lÀxorna till eleverna med sÀrskilt stöd, men eleverna sÀger att de ibland fÄr lÀxor som Àr för svÄra och för lÄnga. Det Àr oftast mammorna som hjÀlper sina barn med lÀxorna. Pedagogernas syn pÄ varför man ger lÀxa Àr att hinna med kursplanen, lÀra sig att ta ansvar, öva sig inför högre Ärskurser, förstÀrka, fördjupa och befÀsta kunskaper, ge förÀldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever sÀger att de mÄste ha lÀxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig pÄ lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vÄr undersökning inte fick fram nÄgra tydliga resultat över lÀxornas betydelse för inlÀrningen hos elever med sÀrskilt stöd. VÄr uppfattning Àr att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som lÀxa med hjÀlp av sina mammor..