Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.

Arbetet handlar om elevers olika sÀtt att lÀra. VÄrt intresse för Àmnet utvecklades och fördjupades under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen. Att ta hÀnsyn till elevers olika sÀtt att lÀra i den dagliga pedagogiska verksamheten sÄg vi som en sjÀlvklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lÀrares medvetenhet om individers olika sÀtt att lÀra, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utstrÀckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vÄr studie var dÀrför att beskriva och fÄ en uppfattning om hur lÀrare, för elever i de tidigare Äldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sÀtt att lÀra.

Fallrisk ökar med stigande Älder och preventionsprogram tillÀmpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mÀnskligt lidande och försÀmrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall Àr samhÀllsekonomiskt betungande. Patienter har rÀtten att avstÄ fallpreventionsÄtgÀrder. En av sjuksköterskans uppgifter Àr att motivera patienter till följsamhet.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Bakgrund: RÄdgivning om fysisk aktivitet som egenvÄrd Àr en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom Àr bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har lÄg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillÀmpning av denna behandlingsform Àr kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn pÄ och Äsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar pÄ att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: kÀnsla av meningsfullhet, tillfÀlliga omstÀndigheter som hindrar eller underlÀttar, upplevd sjÀlvförmÄga, andra mÀnniskors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation Àr nÄgot komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omstÀndigheter Àr av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fĂ„tt ökade exportintĂ€kter efter ökad efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„varor som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över grĂ€nserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hĂ€lften av 1880 talet av först franska sedan tyska affĂ€rssyndikat. Ökad konkurrens mellan affĂ€rsbankerna och spekulation pĂ„ börserna skapade snart en hysterisk efterfrĂ„gan pĂ„ argentinska vĂ€rdepapper, frĂ€mst obligationer pĂ„ jĂ€rnvĂ€gskonstruktioner trots monetĂ€r inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.

Utnyttjande av barn för sexuell posering Àr ett brott som begÄs bÄde pÄ ochutanför internet. Enligt stagemodellen för onlinegroomers antas förövare inledasin internetbrottslighet pÄ en lÄg, mindre allvarlig nivÄ för att sedan eskalera ochförflytta brottsligheten frÄn online till offline. Syftet med studien var att utifrÄntingsrÀttsdomar redogöra för likheter och skillnader mellan förövare som gjort sigskyldiga till utnyttjande av barn för sexuell posering beroende pÄ om de ageratonline eller offline. Syftet var ocksÄ att med stöd av stagemodellen föronlinegroomers fÄ en uppfattning om huruvida onlineförövare som har lagförts Àri starten pÄ ett kontinuum eller om de Àr offlineförövare som kompletterar sinasexualbrott med hjÀlp av internet. Metod Studien Àr en kvantitativ studie avretrospektiv design baserad pÄ tingsrÀttsdomar (N = 67) frÄn 2009-2013.Resultatet pÄvisade att förövargrupperna anvÀnde samma tillvÀgagÄngsÀtt; tjat,hot, betalning eller kÀrlek för att fÄ barnen att exponera sig.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.

BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.