I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna pÄ tre skÄnska orter: Bara, Broby och TÄgarp. SkÄnska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebÀra att det Àven varierar hur diftongerna realiseras. FrÄgan jag ville ha svar pÄ var om diftongerna pÄ dessa orter Àr sÄ pass olika att de uppvisar mÀtbara skillnader. Eventuellt Àr de individuella skillnaderna större Àn skillnaderna mellan orterna.

BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Detta Àr en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt pÄ skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig pÄ Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrÄn dessa visat pÄ skillnader och likheter. FrÄgor kring vad undersökande journalistik Àr, vilka journalistiska metoder som anvÀnds och om tveksamma metoder krÀvs för att kunna belÀgga missförhÄllanden Àr centrala..

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..

Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Bakgrunden till denna undersökning Àr den eskalerande ohÀlsan bland barn och ungdomar. Syftet Àr att visa skolans möjligheter att förebygga hÀlsoproblem.Resultat: PÄ de skolor som vi undersökte fattades det en lokal arbetsplan gÀllande hÀlsa. Trots detta var rektorerna vÀl medvetna om hÀlsans betydelse i skolan. Ett ökat hÀlsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lÀttare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bÀttre resultat i undervisningen..

I detta arbete, som dels baserar sig pÄ en litteraturstudie och dels pÄ en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlÀrningen. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lÀrare i skolan kan upptÀcka detta och hjÀlpa eleverna. Slutligen stÀlls frÄgan om motoriska problem kan ÄtgÀrdas genom trÀning. I arbetet framgÄr tydligt att rörelser av olika slag Àr mycket stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för inlÀrningsförmÄgan. Det framgÄr vidare att upptÀckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjÀlp i form av olika rörelseövningar kan sÀttas in av kunnig expertis.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse lÀsförstÄelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger pÄ elevernas lÀsförstÄelse av olika typer av texter som behandlar matematik pÄ grundlÀggande skolnivÄ. Detta studeras utifrÄn tre olika undersökningar dÀr lÀsförstÄelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text dÀr rÀkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Johan Klings debutroman MÀnniskor helt utan betydelse har fÄtt epitetet flanörroman i mÄnga artiklar och recensioner. Den Àr, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta vÀckte ett intresse hos mig och de frÄgor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfÀllighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 Är. En annan frÄga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.