Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Motivation Àr en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen sÄvÀl pÄbörjas som uppehÄlls. Forskning inom omrÄdet har konstaterat att motivation uppkommer av bÄde inre och yttre faktorer samt att en del handlingar Àr relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger Àven att motivation förekommer pÄ flera nivÄer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala sjÀlvkÀnsla och generaliserade locus of control.

De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Syftet med vÄr rapport Àr att forska kring hur pedagoger förstÄr beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förstÄelse fÄr för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi pÄ hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem Àven hur de förhÄllit sig till detta begrepp. Andra delen av vÄr bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gÀllande barn med beteendemÀssiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men Àven hur pedagogerna skall förhÄlla sig till barn som uppfattas ha beteendemÀssiga problem.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

I detta examensarbete har grÄbalansstyrning och ICC-profilers duglighet undersökts. ICC-profilernahar utvÀrderats utifrÄn den tryckkvalitet de genererat tillsammans med olika papper.GrÄbalansstyrning har anvÀnts som gemensamma likare för samtliga testtryckningar. Detta tillfördeen variabel som var lika för samtliga papper i utredningen. HÀr med ökade sannolikheten att ICCprofilerskapade frÄn olika papper, skulle ge en likvÀrdig kvalitet.I arbetet har mÄnga mÀtningar och berÀkningar genomförts. De tvÄ frÀmsta anledningarna till dettavar dels att utreda i vilken mÄn det gick att grÄbalansjustera trycket och dels att inhÀmta jÀmförbaravÀrden pÄ likheter och divergenser mellan olika kombinationer av ICC-profiler och papper.

Skolans styrning genom anvÀndande av lÀroplaner och kursplaner kan skilja mellan tvÄ olika lÀnder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni Ànnu under utveckling inom Àmnet biologi Àr vad detta arbete Àr tÀnk att behandla. För att kunna utföra en bra jÀmförelse mellan de tvÄ kursplanerna har jag valt att studera lÀroplansteori. LÀroplansteori formulerar hur innehÄll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mÄl och hur innehÄllet organiseras. Teorierna visar hur samhÀllets struktur pÄverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

SammandragDet hÀr arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och Àven blivande ekonomer som kÀnner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den sÄ kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har ocksÄ diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fÄtt stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskÄdlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsÀttning pÄ det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte sÀrskilt mycket skrivet om.

Titel; Vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö har betydelse för social trötthet? Hur ser sambanden ut mellan utbrÀndhet och social trötthet? Författare; Jennie Andersson Nyckelord; UtbrÀndhet, Social trötthet, arbetsmiljö Syftet med undersökningen har varit att fÄ fram vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö som har betydelse för social trötthet samt undersöka eventuella samband mellan utbrÀndhet och social trötthet. Undersökningen Àr riktat mot vÄrdanstÀllda och reseledare dÄ tidigare undersökning pÄvisat samband mellan social trötthet och reseledare. Undersökningen Àr av en kvantitativ metod i form av en enkÀt. Denna enkÀt skickades ut till sammanlagt 110 personer i service branschen (vÄrdanstÀllda och reseledare).

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings tvÄ inriktningar konst och matematik, men dÄ min intention frÄn början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strÀvat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag dÀrför genomfört en studie utifrÄn frÄgestÀllningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med Àmnesintegrering i bild och matematik?DÄ jag hittat begrÀnsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsomrÄde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion dÀr bild och matematik integreras. Jag har Àven analyserat kursplanerna i Àmnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever dÀr vi diskuterade de förestÀllningar som finns om bild och matematik och jÀmförde Àmnena. Aktionsforskningen visade pÄ möjligheter och fördelar med Àmnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans trÀningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.