Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur. Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Vad innebär livskvalitet för de äldre? ? Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? ? Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping.Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll.

För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader.

Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer.

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkännande och förutsägbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhållningssätt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar på lekarbete som specialpedagogisk metod..

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Motivation är en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen såväl påbörjas som uppehålls. Forskning inom området har konstaterat att motivation uppkommer av både inre och yttre faktorer samt att en del handlingar är relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger även att motivation förekommer på flera nivåer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala självkänsla och generaliserade locus of control.

De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.