Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De fÄ studiersom finns visar pÄ att manliga karaktÀrer oftare förekommer Àn kvinnliga, och att de manligakaraktÀrerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i barnprogrammen frÄn deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda pÄ vilket sÀtt de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls och omdet har förÀndrats över tid. Analysen ska Àven pÄvisa om karaktÀrerna kan benÀmnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger pÄ en semiotisk innehÄllsanalys med bÄde denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken Àr bÄde insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmÀssig bestÀmdes vilka sex barnprogram frÄn tre olika Ärtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.VÄr analys vittnar om att det finns bÄde likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktÀrer frÄnolika barnprogram och Ärtionden.

Syftet med arbetet Àr att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger pÄ tio intervjuer med pedagoger frÄn tvÄ kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tÀnker kring lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt den teori som vi tror Àr aktuell för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger Àr medvetna om att lÀrandemiljöns utformning Àr av stor betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna pÄverkar problematiken för barn i koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Som arbetsterapeut tittar man pÄ delaktighet och aktivitet i vardagen, dÀr kommunikationen Àr en viktig del för att samspelet mellan mÀnniskor skall fungera. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse kommunikationshjÀlpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsÀttning som anvÀnder kommunikationshjÀlpmedel för att samtala med andra mÀnniskor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berÀttade om sitt kommunikationshjÀlpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra mÀnniskor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjÀlpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Inom yrken som polis tullbevakare och sÀkerhetskontrollant Àr det av stor betydelse att kunna avgöra nÀr en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken sÄvÀl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn pÄ stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppssprÄkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 sÀkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt om kroppssprÄkets betydelse.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

VÄr rapports syfte Àr att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sÀtta ord pÄ, alltsÄ den tysta kunskapen. Vi vill Àven belysa eventuella likheter och skillnader som finns i vÄra respektive arbete vad gÀller förmedlandet av tyst kunskap..

Syftet med studien var att identifiera och kartlÀgga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rÄdande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvÄrdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk anvÀndning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av hjÀlpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demenssjukdom. Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning via databaser tillgÀngliga vid LuleÄ tekniska universitet, vidare tillkom en artikel utifrÄn en sekundÀr sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lÀmpliga att inkluderas i studien. Resultatet grundades pÄ elva artiklar, varav nio kvalitativa och tvÄ kvantitativa Artiklarna analyserades genom att ta fram likheter och skillnader. Resultatet redovisas i tre kategorier; HjÀlpmedel stödjer sjÀlvstÀndighet och delaktighet, HjÀlpmedel minskar oro och stress för vÄrdgivare och anhöriga och HjÀlpmedels funktion och design pÄverkar anvÀndandet.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.