Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolÄren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lÀrande, samt vilka konsekvenser motoriksvÄrigheter kan fÄ för eleven i lÀrandet. Vi vill ocksÄ med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga Ären uppfattar systematisk motorisk trÀning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svÄrigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fÄtt deras uppfattning om motorikens betydelse vid lÀrandet. Pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lÀrandet. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr medvetna om de motoriska förutsÀttningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer pÄ teoretiska och praktiska Àmnen och att det Àr fÄ pedagoger som anvÀnder sig av motoriska övningar vid lÀrande..

Staten har överlÄtit den statliga kontrollen till enskilda tjÀnstemÀn, vilket betyder att staten har begrÀnsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall Àr av den anledningen nödvÀndig. LÀnsstyrelsen har pÄ regional nivÄ ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjÀnsten. Den hÀr studien riktar intresset mot tjÀnstemÀnnen pÄ lÀnsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstÄnd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frÄgestÀllningarna Àr; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

DÄ humor spelar en stor roll i vÄra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhÀllsfenomen (Palmer, 2004), kÀndes det intressant för oss att belysa en medieform som har sÄvÀl humor som samhÀllspolitiska Àmnen pÄ agendan. I anknytning till vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar, vilka innefattar en jÀmförelse mellan tvÄ utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi anvÀnt oss av tvÄ teoretiska utgÄngspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgÄngspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vÄrt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori Àr Mishlers modell, innehÄll och humor som berÀttarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera pÄ struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har lÄtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vÄr studie, och vi har följt upp vÄra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur bÄde narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjÀlp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vÄr analys.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Tidigare forskning kring pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvÀndning, extraversion och BMI har utfallit nÄgot olika och Àr inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonÄriga pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning anvÀndes. SjuttiotvÄ gymnasiestuderande pojkar besvarade enkÀten som innehöll instrument för att mÀta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvÀndning och sjÀlvkÀnsla. Resultatet visade att massmedieanvÀndning inte korrelerar med vare sig sjÀlvkÀnsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, LÀrarutbildningen - Barn Unga SamhÀlle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv pÄ inflytande. Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till pÄverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns Äsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frÄgor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna pÄ förskolan? PÄ vilket sÀtt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna pÄ barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes pÄ fyra avdelningar, jÀmnt fördelade pÄ tvÄ olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse anvÀndes i samlingen.

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

Det hÀr arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anstÀllning hos kontinuerligt tjÀnstgörande soldater pÄverkas av det ledarskap som praktiseras pÄ deras förband. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkÀtstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrÄgar nivÄn pÄ ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn pÄ detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivÄ och den betydelse soldaterna tillmÀter detta vid beslutet att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristÄende perspektiv pÄ destruktivt ledarskap..

Syftet med studien Àr att beskriva och bidra till en förstÄelse av sju kvinnliga elevers uppfattningar om dansens betydelser. De tvÄ frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr; Vilka betydelser tillskriver eleverna uttrycksformen dans? Hur kan dessa betydelser förstÄs ur ett sociokulturellt lÀrandeperspektiv? Med dans i denna studie avser jag scenkonstnÀrlig dans sÄsom den beskrivs i dansestetiska programmets utbildningsmÄl (Skolverket, 2011). Genom kvalitativa skriftliga intervjuer och en gestaltande del i examensarbetet har data samlats i tvÄ steg. Elevernas betydelser av dansen som uttrycksform var i fokus i den gestaltande delen av examensprojektet.

Detta Àr en C-uppsats som Àr skriven för institutionen ?Individ ? omvÀrld och lÀrande? vid LÀrarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig Ät dels bland de olika pedagogerna men Àven mellan de olika skolorna.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

Denna uppsats har till syfte att beskriva och analysera lÀkemedelsbolaget Sanofi-Aventis inköpsfunktions interna strategiska betydelse. Efter eget intresse och ett behov frÄn Sanofi-Aventis sida med en utomstÄende betraktare genomförde vi denna studie.Studien har genomförts genom intervjuer, genomgÄng av litteratur och analys av tidigare forskning samt ett frÄgeformulÀr.Inköpsfunktionen har idag en alltför lÄg intern strategisk betydelse inom Sanofi-Aventis. Detta beror pÄ en rad olika faktorer inom olika omrÄden, sÄsom; relationerna till leverantörerna, de inköpta tjÀnsternas karaktÀr, inköpsprocessen samt inköpsfunktionens struktur. För att stÀrka denna funktions betydelse krÀvs ytterligare ÄtgÀrder. Dessa ÄtgÀrder innefattar bland annat en klassificering av leverantörsbasen, en större involvering frÄn ledningen samt en implementering av en intern benchmarking..