I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur styrd lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och Är 2. Ett ytterligare syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i förskoleklass och Är 2 ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika Ärskurserna gÀllande anvÀndandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Studien Àr gjord pÄ tvÄ skolor. Fyra lÀrare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfÀllen i matematikundervisning har Àgt rum.  I observationerna synliggörs hur lÀrarna i förskoleklass och Är 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lÀrarna ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i Är 4: a med fokus pÄ sprÄkundervisning (svenska och engelska) med hjÀlp av ett etnografiskt inspirerat arbetssÀtt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte Àr att studera innebörden i lÀrarnas stÀllda frÄgor under ett mindre antal tillfÀllen i sprÄkundervisningen. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka avsikter gÄr att utlÀsa ur lÀrarnas frÄgor? Visar dessa avsikter nÄgra likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel pÄ avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frÄgor som lÀrarna stÀllde som följer: - FrÄgor i avsikt att kontrollera (elevernas Àmneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmÀrksammar, att ordningen i klassrummet upprÀtthÄlls) - FrÄgor i orienteringssyfte - FrÄgor i avsikt att handleda - FrÄgor i avsikt att lotsa - FrÄgor med avsikt att skapa kontakt - FrÄgor med avsikt att fÄ hjÀlp De frÄgor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frÄgor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lÀrarna i studien.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vÄrt samhÀlle. Detta dÄ fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social vÀlfÀrd i landet. Trots det, möter mÄnga nystartade företag idag hinder och svÄrigheter pÄ vÀgen till att bli ett vÀletablerat och framgÄngsrikt företag. Finansiering upplevs i mÄnga fall som det frÀmsta hindret men ocksÄ avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjÀnster kan dessa etableringshinder lÀttare undvikas av nystartade företag ? och vi ser hÀr inkubatorns roll.

HjÀrtinfarkt Àr en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och Ängest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för Äterinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vÄrden och rehabiliteringen av hjÀrtinfarktpatienten. Informationens liksom vÄrdandets yttersta mÄl Àr att vÀgleda patienten mot en högre grad av hÀlsa och vÀlbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssÀtt i förhÄllande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jÀmföra deras ?sound? och uttryckssÀtt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolÄren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lÀrande, samt vilka konsekvenser motoriksvÄrigheter kan fÄ för eleven i lÀrandet. Vi vill ocksÄ med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga Ären uppfattar systematisk motorisk trÀning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svÄrigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fÄtt deras uppfattning om motorikens betydelse vid lÀrandet. Pedagogerna lÀgger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lÀrandet. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr medvetna om de motoriska förutsÀttningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer pÄ teoretiska och praktiska Àmnen och att det Àr fÄ pedagoger som anvÀnder sig av motoriska övningar vid lÀrande..

Staten har överlÄtit den statliga kontrollen till enskilda tjÀnstemÀn, vilket betyder att staten har begrÀnsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall Àr av den anledningen nödvÀndig. LÀnsstyrelsen har pÄ regional nivÄ ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjÀnsten. Den hÀr studien riktar intresset mot tjÀnstemÀnnen pÄ lÀnsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstÄnd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frÄgestÀllningarna Àr; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

DÄ humor spelar en stor roll i vÄra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhÀllsfenomen (Palmer, 2004), kÀndes det intressant för oss att belysa en medieform som har sÄvÀl humor som samhÀllspolitiska Àmnen pÄ agendan. I anknytning till vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar, vilka innefattar en jÀmförelse mellan tvÄ utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi anvÀnt oss av tvÄ teoretiska utgÄngspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgÄngspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vÄrt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori Àr Mishlers modell, innehÄll och humor som berÀttarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera pÄ struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har lÄtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vÄr studie, och vi har följt upp vÄra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur bÄde narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjÀlp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vÄr analys.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.