Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter frÄn UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i Äldrarna 13-24 som pÄbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig sjÀlva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohÀlsa, förekomst av misshandel/vÄld under uppvÀxten och utsatthet för misshandel/vÄld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig nÄgon gÄng och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer dÀr alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppvÀxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld/övergrepp samt upplevt psykisk ohÀlsa.

I dagens globala samhÀlle stÀlls allt mer krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar nÀr det gÀller sociala och miljömÀssiga frÄgor istÀllet för att enbart fokusera pÄ de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari Är 2008 kom lagkravet om att statliga företag ska upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. MÄlet med denna uppsats var att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar i statliga företag Àr jÀmförbara. Vidare var syftet att beskriva hur hÄllbarhetsredovisningarna Àr utarbetade i statliga företag samt att utreda om och i sÄ fall vilka likheter och skillnader det finns och vad dessa kan bero pÄ. Den forskningsstrategi som anvÀndes var fallstudie, vidare har studien varit kvalitativ, deduktiv och haft ett analytiskt synsÀtt.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilken syn förskollÀrare och förÀldrar har pÄ lekens betydelse för lÀrande i förskoleklass. Vi ville ocksÄ göra en jÀmförelse mellan förskollÀrare och förÀldrars syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet. I bakgrunden har vi anvÀnt oss av forskningslitteratur som vÀnder sig mot lek och lÀrande. De metoder som vi nyttjade var kvalitativa intervjuer och enkÀter som hade kvalitativa inslag. Vi intervjuade sex förskollÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. FrÄgestÀllningar jag utgick frÄn var: - Vilka svÄrigheter stöter jag pÄ som trumpetare nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svÄrigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur pÄverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet Àr avgrÀnsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat pÄ och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har Àven intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i Àmnet.Jag kom fram till att det viktigaste nÀr jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken pÄ instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska lÄta nÀr jag spelar.

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och pÄ landsbygden. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ tvÄ skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vÄrt arbete Àr att se skillnader och likheter i barnens lek pÄ de olika orterna. För att trÀnga djupare in i barnens lek valde vi att Àven att fokusera pÄ genus och kön. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och pÄ landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker pÄ de olika orterna? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt att lÄta barnen i Ärskurs ett svara pÄ en enkÀt.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.