Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och pÄ landsbygden. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ tvÄ skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vÄrt arbete Àr att se skillnader och likheter i barnens lek pÄ de olika orterna. För att trÀnga djupare in i barnens lek valde vi att Àven att fokusera pÄ genus och kön. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och pÄ landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker pÄ de olika orterna? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt att lÄta barnen i Ärskurs ett svara pÄ en enkÀt.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

I denna rapport har jag valt att titta nÀrmare pÄ skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och lÀser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jÀmförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument pÄ PEABs intranÀt samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport sÄ har jag sett vÀldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig frÄn försvarsmakten.Det Àr i stort vad gÀller orderarbete pÄ lÀgre nivÄ, frÄn arbetsledaren till arbetarna. BÄde att trÀna pÄ att ge order men ocksÄ för att det blir lÀttare att följa upp arbetet. Jag skulle ocksÄ vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden.

Kandidatarbetet förtÀtningsargument Àr en jÀmförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. DÀr har argumenten som berör förtÀtning granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtÀtning. Arbetet syftar Àven till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtÀtning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtÀtningsargument som anvÀnds i kommuners översiktsplaner och hur förhÄllandet ser ut mellan argumenten för förtÀtning respektive mot förtÀtning.

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Mitt uttalade syfte var att studera Ă€mnet meningen i livet utifrĂ„n Frankl, Fromm och KĂŒbler-Ross. Min frĂ„gestĂ€llning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i Ă€mnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. DĂ€refter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegĂ„ngarna.GĂ€llande första frĂ„gestĂ€llningen anser jag mig funnit bĂ„de skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig pĂ„ Ă€mnena kĂ€rlek, tid, mĂ€nniskosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit tvĂ„ omrĂ„den dĂ€r trion Ă€r överens och det Ă€r vikten av att ha kĂ€rlek till sig sjĂ€lv och nödvĂ€ndigheten av att uppleva och ta hand om tiden hĂ€r och nu.

I den hÀr uppsatsen görs tvÄ olika studier pÄ sportkrönikor frÄn 4 avSveriges lokala dagstidningar. Den första studien Àr en detaljanalys avinnehÄllet i krönikorna, med fokus pÄ bÄde utomtextliga faktorer somkrönikörens ursprung, roll och syfte med texten och rent textmÀssigasom synonymer, tempus, meningslÀngd och bildsprÄk. Detaljanalysengenomförs pÄ 4 krönikor skrivna av 4 olika krönikörer. Det Àr vissaskillnader mellan dessa texter, men Àven en del likheter. Störstaskillnaden ligger i att bildsprÄket Àr sÄ varierande.

Detta arbete Ă€r en studie av konstpedagogikens funktion pĂ„ svenska lĂ€nsmuseer. Bakgrunden till frĂ„gestĂ€llningen Ă€r dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus pĂ„ dess vidare begrepp, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt dĂ€rigenom spegla dess kulturella kontexter, och anstĂ€lldas attityder pĂ„ lĂ€nsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material Ă€r insamlat genom intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ lĂ€nsmuseer, samt frĂ„n platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts pĂ„ Stockholms, Örebro, samt Jönköpings lĂ€ns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion pĂ„ lĂ€nsmuseerna i förhĂ„llande till lĂ€net, utstĂ€llningsrummen, publiken och anstĂ€llda. Resultatet pekar pĂ„ mĂ„nga likheter i konstpedagogikens funktioner pĂ„ lĂ€nsmuseerna, men ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har dĂ€remot inte kunnat faststĂ€llas i denna studie.