Ett adekvat kostintag Àr nödvÀndigt för uppbyggnad och underhÄll av kroppens celler och det Àr dÀrför en förutsÀttning för att en person skall kunna hÄlla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krÀvs ett allmÀnt ökat nÀringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation Àr ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgÄtt ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

I denna uppsats har vi undersökt hur elever anvÀnder cybersprÄket och om det pÄverkar skriftsprÄket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cybersprÄket i skolan? VÄrt syfte med undersökningen Àr att se om elever Àr medvetna om bÄda sprÄkstilarna. Vi har Àven undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller deras bruk av cybersprÄk. Till grund för resultatet i vÄr undersökning har vi anvÀnt enkÀter, gruppintervjuer och elevtexter.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur nÄgra förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jÀmstÀlldhet i barnlitteratur med inriktning pÄ skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var Àven att fÄ en inblick i nÄgra pedagogers arbetssÀtt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi lÀst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i Ätta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken Àr enligt författaren att göra barnen uppmÀrksamma pÄ de könsbundna skillnader som pÄverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med tvÄ förskolepedagoger.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var Är som gÄr och det betyder fÀrre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefÀl. För den som strÀvar efter en karriÀr till sjöss kan det betyda att man fÄr se sig om efter en anstÀllning hos en utlÀndsk redare. BÄde pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utlÀndska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ lite privatekonomiska skillnader och likheter angÄende en vanlig variant av utlandsanstÀllning, anstÀlld pÄ internationaliseringsavtal, i jÀmförelse med storsjöavtalet som Àr ramavtal för de olika svenska anstÀllningsavtalen. TillvÀgagÄngssÀttet var att göra en skrivbordsundersökning dÀr resultatet av sammanstÀllningen delas upp under olika Àmnesrubriker.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter frÄn UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i Äldrarna 13-24 som pÄbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig sjÀlva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohÀlsa, förekomst av misshandel/vÄld under uppvÀxten och utsatthet för misshandel/vÄld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig nÄgon gÄng och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer dÀr alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppvÀxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld/övergrepp samt upplevt psykisk ohÀlsa.

I dagens globala samhÀlle stÀlls allt mer krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar nÀr det gÀller sociala och miljömÀssiga frÄgor istÀllet för att enbart fokusera pÄ de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari Är 2008 kom lagkravet om att statliga företag ska upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. MÄlet med denna uppsats var att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar i statliga företag Àr jÀmförbara. Vidare var syftet att beskriva hur hÄllbarhetsredovisningarna Àr utarbetade i statliga företag samt att utreda om och i sÄ fall vilka likheter och skillnader det finns och vad dessa kan bero pÄ. Den forskningsstrategi som anvÀndes var fallstudie, vidare har studien varit kvalitativ, deduktiv och haft ett analytiskt synsÀtt.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att unersöka och analysera förstasprÄks- och andrasprÄkselevers resultat pÄ nationella provets lÀsförstÄelsedel i svenska och svenska som andrasprÄk för att se om det finns nÄgra skillnader och/eller likheter i deras lÀsförstÄelse och om de i sÄ fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrÄdets betydelse för lÀsförstÄelsen.    I min undersökning anvÀnder jag mig av tjugo elevers lÀsförstÄelseprov frÄn nationella provet 2010. Jag har rÀttat proven och analyserat bÄde elevernas svar samt texterna och de tillhörande frÄgorna utifrÄn en analysmodell dÀr jag undersöker och analyserar de genrer och ord som anvÀnds.    AndrasprÄkseleverna klarar av provet sÀmre Àn vad förstasprÄkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende pÄ vilka genrer det gÀller och Àven förstasprÄkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krÀvande uppgifterna. Min undersökning har visat att bÄde genrekunskap, ordkunskap och kÀnnedom om innehÄllet i en text Àr viktigt för hur bra man lyckas med lÀsförstÄelsen..

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilken syn förskollÀrare och förÀldrar har pÄ lekens betydelse för lÀrande i förskoleklass. Vi ville ocksÄ göra en jÀmförelse mellan förskollÀrare och förÀldrars syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet. I bakgrunden har vi anvÀnt oss av forskningslitteratur som vÀnder sig mot lek och lÀrande. De metoder som vi nyttjade var kvalitativa intervjuer och enkÀter som hade kvalitativa inslag. Vi intervjuade sex förskollÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. FrÄgestÀllningar jag utgick frÄn var: - Vilka svÄrigheter stöter jag pÄ som trumpetare nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svÄrigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av nÀr jag spelar andra brassinstrument? - Hur pÄverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet Àr avgrÀnsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat pÄ och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har Àven intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i Àmnet.Jag kom fram till att det viktigaste nÀr jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken pÄ instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska lÄta nÀr jag spelar.