Syftet med uppsatsen var att undersöka affÀrsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrÄn inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade Àven till att ta fram ett verktyg för att mÀta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av sÄvÀl öppna frÄgor som enkÀtfrÄgor. EnkÀtfrÄgorna sammanstÀlldes i ett verktyg som tagits fram för att utvÀrdera affÀrsutvecklares betydelse.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av pedagogers syn pÄ barn och flersprÄkighet och hur modersmÄlsansvariga ser pÄ sitt uppdrag. VÄrt samhÀlle bestÄr idag av mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Det innebÀr mÄnga likheter mÀnniskor emellan, men Àven vissa skillnader i sprÄk och kultur. ModersmÄlet Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk med gott resultat. Omgivningens instÀllning till sprÄk pÄverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande, samt hur nÄgra förskolepedagoger ser pÄ densamma. För att lÀra mig mer om mitt tilltÀnkta Àmne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog ocksÄ stöd i LÀroplanen för förskolan (Lpfö98), för att dÀrefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger pÄ fyra olika förskolor. Jag insÄg under tidens gÄng att det inte gÄr att tala om den fysiska miljöns betydelse och pÄverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lÀr och utvecklas genom lek och dÀr inkluderas oundvikligen miljön..

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken pÄ ett relevant sÀtt och det redovisar vi i vÄr teoriedel dÀr vi tar upp olika perspektiv pÄ leken som Àr: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsÀtt. Teoridelen avslutas med en jÀmförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort bestÄr av sju intervjuer pÄ fyra olika förskolor som vi belyser i vÄr resultatdel. Resultatet av vÄra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ fantasyromaners anvÀndning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv. Materialet Àr David Eddings (1997) bok Stenens vÀktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden Àr en kvalitativ nÀrlÀsning utifrÄn ett genusperspektiv av dessa tvÄ verks första 100 sidor. I materialet analyseras Ätta karaktÀrer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktÀrerna. Analysen gÄr över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÄ de utvalda adjektiven och adverben sÀtts in i tabeller och rÀknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktÀrerna. Vilket Àr förvÀntat, men det finns Àven likheter som antyder pÄ en samhÀllsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jÀmstÀllt.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Denna studie syftar till att undersöka Àldre mÀnniskors upplevelser av Äldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka upplevelsen av Äldrandet och vilken funktion samtal kan ha nÀr det gÀller Àldre mÀnniskors livskvalitet. DÄ gruppen Àldre i Sverige fortsÀtter att öka behövs mer kunskap om hur samhÀllet skall bemöta de utmaningar som följer och kunna frÀmja Àldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom Àldreomsorgen bÄde som praktik och forskningsfÀlt.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehÄllsanalys, dÀr likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Ett adekvat kostintag Àr nödvÀndigt för uppbyggnad och underhÄll av kroppens celler och det Àr dÀrför en förutsÀttning för att en person skall kunna hÄlla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krÀvs ett allmÀnt ökat nÀringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation Àr ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgÄtt ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

I denna uppsats har vi undersökt hur elever anvÀnder cybersprÄket och om det pÄverkar skriftsprÄket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cybersprÄket i skolan? VÄrt syfte med undersökningen Àr att se om elever Àr medvetna om bÄda sprÄkstilarna. Vi har Àven undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller deras bruk av cybersprÄk. Till grund för resultatet i vÄr undersökning har vi anvÀnt enkÀter, gruppintervjuer och elevtexter.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur nÄgra förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jÀmstÀlldhet i barnlitteratur med inriktning pÄ skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var Àven att fÄ en inblick i nÄgra pedagogers arbetssÀtt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi lÀst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i Ätta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken Àr enligt författaren att göra barnen uppmÀrksamma pÄ de könsbundna skillnader som pÄverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med tvÄ förskolepedagoger.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var Är som gÄr och det betyder fÀrre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefÀl. För den som strÀvar efter en karriÀr till sjöss kan det betyda att man fÄr se sig om efter en anstÀllning hos en utlÀndsk redare. BÄde pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utlÀndska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ lite privatekonomiska skillnader och likheter angÄende en vanlig variant av utlandsanstÀllning, anstÀlld pÄ internationaliseringsavtal, i jÀmförelse med storsjöavtalet som Àr ramavtal för de olika svenska anstÀllningsavtalen. TillvÀgagÄngssÀttet var att göra en skrivbordsundersökning dÀr resultatet av sammanstÀllningen delas upp under olika Àmnesrubriker.