Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affÀrsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrÄn inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade Àven till att ta fram ett verktyg för att mÀta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av sÄvÀl öppna frÄgor som enkÀtfrÄgor. EnkÀtfrÄgorna sammanstÀlldes i ett verktyg som tagits fram för att utvÀrdera affÀrsutvecklares betydelse.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av pedagogers syn pÄ barn och flersprÄkighet och hur modersmÄlsansvariga ser pÄ sitt uppdrag. VÄrt samhÀlle bestÄr idag av mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Det innebÀr mÄnga likheter mÀnniskor emellan, men Àven vissa skillnader i sprÄk och kultur. ModersmÄlet Àr en förutsÀttning för att utveckla ett andrasprÄk med gott resultat. Omgivningens instÀllning till sprÄk pÄverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande, samt hur nÄgra förskolepedagoger ser pÄ densamma. För att lÀra mig mer om mitt tilltÀnkta Àmne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog ocksÄ stöd i LÀroplanen för förskolan (Lpfö98), för att dÀrefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger pÄ fyra olika förskolor. Jag insÄg under tidens gÄng att det inte gÄr att tala om den fysiska miljöns betydelse och pÄverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lÀr och utvecklas genom lek och dÀr inkluderas oundvikligen miljön..

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lÀrare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. LÀrarkaraktÀrerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrÄn i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur karaktÀren lÀrare, hur lÀrarrollen och hur undervisningssituationen framstÀlls i dessa fyra filmer. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn Àr: Hur karaktÀriseras lÀrarna och hur framstÀlls lÀrarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarkaraktÀrerna och lÀrarrollen i de utvalda filmerna? samt PÄ vilket sÀtt uttrycks lÀrarkaraktÀrernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framtrÀder gÀllande dessa i de utvalda filmerna? De mÀnskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt lÀraryrket.1 PÄ sÄ sÀtt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken pÄ ett relevant sÀtt och det redovisar vi i vÄr teoriedel dÀr vi tar upp olika perspektiv pÄ leken som Àr: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsÀtt. Teoridelen avslutas med en jÀmförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort bestÄr av sju intervjuer pÄ fyra olika förskolor som vi belyser i vÄr resultatdel. Resultatet av vÄra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ fantasyromaners anvÀndning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv. Materialet Àr David Eddings (1997) bok Stenens vÀktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden Àr en kvalitativ nÀrlÀsning utifrÄn ett genusperspektiv av dessa tvÄ verks första 100 sidor. I materialet analyseras Ätta karaktÀrer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktÀrerna. Analysen gÄr över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÄ de utvalda adjektiven och adverben sÀtts in i tabeller och rÀknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktÀrerna. Vilket Àr förvÀntat, men det finns Àven likheter som antyder pÄ en samhÀllsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jÀmstÀllt.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Denna studie syftar till att undersöka Àldre mÀnniskors upplevelser av Äldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka upplevelsen av Äldrandet och vilken funktion samtal kan ha nÀr det gÀller Àldre mÀnniskors livskvalitet. DÄ gruppen Àldre i Sverige fortsÀtter att öka behövs mer kunskap om hur samhÀllet skall bemöta de utmaningar som följer och kunna frÀmja Àldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom Àldreomsorgen bÄde som praktik och forskningsfÀlt.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehÄllsanalys, dÀr likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.