Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har Ànda sedan utgivningen 1996 varit föremÄl för en stor debatt inom flera akademiska fÀlt. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes pÄ vÄren 2003 pÄnyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrÄn en diskursteoretisk utgÄngspunkt jÀmfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för vÀsterlÀndska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig Ät i sina respektive identitetskonstruktioner, dÀr Huntington strikt fokuserar pÄ religionens roll medan Bush skapar en vÀsterlÀndsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nÀmnare i deras fiendebilder, dÀr grova generaliseringar prÀglar deras framstÀllningar..

 Denna uppsats handlar om tvÄ tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers sjÀlvmord och tiden dÀromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehÄllet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader pÄ en beroende och en obunden kÀlla i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de bÄda tidningarnas innehÄll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende kÀlla vÀljer att spegla olika nyheter, vinkla dem pÄ olika sÀtt rent sprÄkligt och förbise andra.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeÀgda och privatÀgda klÀdbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/Àgare i privatÀgd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivÄn om anstÀllningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Personalen i en butik Àr en resurs som tillsammans med butikschefen/Àgaren arbetar för att uppnÄ lönsamhet. RÀtt personal Àr dÄ betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rÀtt person pÄ rÀtt plats[1].

Examensarbetets syfte Àr belysa nÄgra utvalda rektorers, enskilda lÀrares och en specialpedagogs betydelse i den allmÀnna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att fÄ bredare perspektiv pÄ min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har vÀxt upp med missbrukande vÄrdnadshavare. DÀr fokus ligger pÄ upplevelser frÄn hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Musikgenren punk Àr nu över 30 Är gammal. Och syftet med denna uppsats Àr att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklÄtar och ett par tidiga svenska punklÄtar. Och ta reda pÄ vad som kÀnnetecknade det musikaliska i musikgenren. FrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr: Vad var det i det musikaliska som kÀnnetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sÀnkt? och P.F.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera shoppingbeteendet vad gÀller mode hos svenska mÀn och kvinnor i Äldersgruppen 20 till 30 Är. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mÀns och kvinnors shoppingbeteende. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvantitativ undersökning, dÀr vi har genomfört en enkÀtundersökning med 200 respondenter i mÄlgruppen. EnkÀtundersökningen har utformats med hjÀlp av en kvalitativ metod, dÀr vi har samlat en liten fokusgrupp som har fÄtt diskutera sitt shoppingbeteende och sin syn pÄ shopping av mode. EnkÀtundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

Uppsatsen "Flytta eller stanna" Àr en komparativ studie om studenters instÀllning till att flytta frÄn eller stanna kvar pÄ studieorten. Undersökningen Àr genomförd pÄ Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad universitetsstudenter har för instÀllning till att flytta frÄn eller stanna kvar pÄ studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter Àr sistaÄrs studenter inom tekniska och humaniora Àmnen. Vi vill försöka förstÄ och förklara studenters instÀllning.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för mÀnniskan och hur landskapsarkitekter skulle kunna anvÀnda den pÄ bÀsta sÀtt för att öka mÀnniskors vÀlbefinnande. Jag har valt att fokusera pÄ dessa frÄgor ur ett friskvÄrdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjÀlpa mÀnniskor redan innan de blir sjuka. Min huvudfrÄga har dÀrför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter anvÀnda oss av grönskans betydelse som friskvÄrd för att skapa givande miljöer för olika grupper av mÀnniskor?.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.