Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Syfte:Syftet Àr att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstÄs.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet frÄn upplysningstiden dÀr vÀrlden delas upp i dikotomier, det vill sÀga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma förestÀllning av vÀrlden Äterspeglas Àven inom populÀrkulturen och barnkulturen dÀr ondska och godhet Àr en stÀndigt Äterkommande tematik. Undersökningen bygger Àven pÄ smÄ barns förmÄga att tÀnka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om vÀrlden genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket anvÀnds som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fÀlt samt hur habitus prÀglar barnens sÀtt att förhÄlla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen Àr kvalitativ, hermeneutisk och jag har anvÀnt mig av intervju som metod dÀr en illustrationsdel ingÄr. Totalt intervjuas sex barn i Äldrarna 4,2 till 6,2 Är.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

LÀkemedelsindustrins skuldsÀttningsgrad lÄg Är 2006 pÄ 1,2, medan den förfastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pÄgÄtt under en lÀngre tid har ingen givit enkomplett förklaring till vilka faktorer som pÄverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske berordet pÄ att den verklighet som studeras ofta Àr mycket mÄngskiftande och förÀnderlig. DÀremothar ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar pÄ att vissa faktoreroavsett bransch har större betydelse Àn andra. Vi finner det dÀrför intressant att jÀmföra de tvÄmotpolerna lÀkemedels- och fastighetsbranschen med avseende pÄ ett antal sÄdana generellafaktorer.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstÄ golfklubben som arbetsplats ur de anstÀlldas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstÄ de anstÀlldas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer av sex anstÀllda pÄ sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgÄng till lyfter fram tre teman vilka Àr: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar pÄ en stor variation mellan golfklubbarna, men Àven likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag anvÀnt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anstÀlld pÄ en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen Àr en komplex inrÀttning dÀr förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan sjÀlva bestÀmma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn pÄ budget och budgetprocessen. UtifrÄn detta resonemang har forskningsfrÄgorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det Àven kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan tvÄ förskolor, i hur pojkar och flickor tÀnker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med sprÄk och matematik pÄ ett lekfullt sÀtt, den andra förskolan anvÀnde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgÄngspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna pÄ de tvÄ olika förskolorna vid fyra tillfÀllen. Underintervjuerna anvÀndes en diktafon.

Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare Är ökat i Sverige. Detta Àr en utsatt och sÄrbar grupp och forskning visar pÄ en bristande hÀlsosituation hos dessa barn. Syftet med studien Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nÀtverk och huruvida det finns tillgÀngligt som en skyddande faktor för barnets vÀlbefinnande. Insamlingsmetoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om vilka betydelsefulla personer som ingÄr i deras nÀtverk och hur deras relationer ser ut.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Syftet Àr att ta reda pÄ om det har uppstÄtt missförstÄnd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring Àgt rum frÄn en kursledare. Vilka Àr de i sÄ fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade vÀrderingar och uppfattningar om det hÀlsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehÄller tvÄ intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jÀmförs intervjuerna med hjÀlp av ett strateginÀt, dvs.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lÀrande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollÀrare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansÄg hade med undersökningsfrÄgorna att göra skrevs ut. Resultatet visade pÄ att pedagogerna ger stor betydelse Ät lek för lÀrande i förskoleklassen.