Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

I denna studie undersöks de initiala effekterna då ett företags styrelse av bolagsstämman blir bemyndigade att återköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkställer respektive ej verkställer återköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspå om ett företag kommer att verkställa återköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja på vilket företag som kommer att verkställa återköpet eller ej.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar.Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser.

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do..

Liksom ett samhälle i utveckling har även ledarskapet genomgått förändringar. I dag har medarbetarna större inflytande på arbetsmarknaden och vågar i större utsträckning tycka och tänka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom äldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. Frågor som väcktes hos oss innan studien påbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort när det pratas om framgångsrika ledare och lyckade organisationer.

Syftet med vår studie är öka kunskap och förståelse om förskolepedagogers användning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter på dator och IT i förskolan, både positiva och negativa aspekter, samt vad vårt styrdokument säger om IT och teknik. Vår studie är fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vårt resultat grundas på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. Våra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Vid ett företagsförvärv måste båda företagets anställda integreras, så att respektive expertkunskap kommer båda företagen tillgodo. Frågor rörande hur anställda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregår uppköpet. I den här uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvärv och integration av det uppköpta företagets anställda, samt om organisationskulturen påverkar integrationsprocessen. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvärv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader ställs dels mot befintliga teorier, som fokuserar på tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sätt att hantera integrationsprocessen.