Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta män och kvinnor, med särskild betoning på om det faktum att paret har barn medför några konsekvenser för arbetslöshetstidens längd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen är att kvinnor i barnfamiljer har en mer än 10 procents längre arbetslöshetstid än män i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej något signifikant inflytande på arbetslöshetstiden..

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna.

Jeppsson, Ricardo & Karlsson, André (2010). En komparativ analys mellan tre matematiska läromedel. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Denna studie bygger på en jämförelse mellan tre matematiska läromedel för årskurs ett; Lilla Mattestegen, Matte Mosaik och Mästerkatten. Uppsatsens syfte är att försöka upptäcka mönster mellan de tre olika läromedlen. De frågeställningar som arbetet bygger på är bland annat försöka se vilka skillnader och likheter det kan finnas mellan tre olika läroböcker i matematik med utgångspunkt i innehåll, text och bild.

Uppsatsens syfte är att undersöka tänkbara orsaker till skillnader och likheter i svenska konsumentföretags val att anpassa och/eller standardisera sin marknadsföring till den amerikanska marknaden, samt därefter undersöka om dessa orsaker har ett samband med hur och om företagen väljer att använda sig av sitt svenska ursprung som marknadsföringsmedel..

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlärare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I målen för kursen Bild står det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit någon tidigare forskning om hur bildlärare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur målen realiseras ute på skolorna. De metoder som används är litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlärare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige ochTyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning avnyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiserasundervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gällerorganisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna?Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant område.Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk bådevad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, somtyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållandetill andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

Meningen med denna uppsats är att genom en jämförande analys utforska vad dessa två verk från början av 1980-talet säger om samtiden i fråga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig där det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kärleken till sitt hemland. Därefter följer en jämförande analys där det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i fråga om tillvägagångssätt samt jämför detta med hur man kan ha gått till väga bara ett decennium tidigare..

SammanfattningDå socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar.Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? som utgångspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.