Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Undersökningen som redovisas i den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares inställning och förståelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lärare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förståelse av PBS har föreställningskarta med intervju använts som metod. De olika föreställningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lärarnas förståelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan föreställningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lärarna hade olika förståelse av PBS och att de hade gjort olika lärdomar. En slutsats är att förståelsen inte har något samband med inställningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstått  PBS som en lärprocess i vardagsarbetet har gjort lärdomar som de anser att de har kunnat omsätta i praktiken..

Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Bakgrund och problem: Kraven på företagens informationsutlämning ökar, intressenterna efterfrågar mer information som är tillförlitlig, relevant och användbar. Detta gäller speciellt information som inte är lagstadgad, den frivilliga informationen. Ledningen stöter på olika problem vid hanteringen av den frivilliga informationen så som osäkerhet kring framåtriktad information, information som är särskilt konkurrenskänslig och påtryckningar från aktieägare. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken frivillig information de undersökta företag redovisar i sina årsredovisningar samt att utifrån en kategorisering av detta analysera de skillnader och likheter som finns mellan olika ledningars syn på frivillig information.Metod: Studien sker med en kvalitativ undersökningsmetod där representanter från sex företag intervjuas. Vidare sker en kategorisering utifrån en granskning av den frivilliga informationen i företagens senaste årsredovisning.Resultat och slutsats: Det finns skillnader i hur ledningarna hanterar de problem som uppstår med den frivilliga informationen.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen? ? Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle.

Vi har valt att belysa den svenska och norska polisutbildningens skillnader och likheter beträffande antagningskraven och hur respektive skola följer upp studenternas fysiska kapacitet. Även ta reda på vad den norska och den svenska polisutbildningen innehåller för att få en bättre inblick länderna emellan. Norge och Sverige ligger oerhört nära varandra och länderna i sig är ganska lika, men att bli polis i vardera land skiljer sig åt. Antagningskraven som finns till de båda skolorna förutsätter god fysisk kapacitet i båda länderna och skolorna verkar försöka bibehålla kapaciteten hos studenterna under utbildningen. Detta genom att ha examinerande tester.

Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor.Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda.

Den kunskap som ett barns föräldrar och förskolepersonal besitter om dess språk är värdefull att tillvarata, särskilt då formaliserade språkbedömningar kan vara svåradministrerade med små barn. Detta kan exempelvis göras via föräldraenkäter. Studiens syfte var att undersöka vilka likheter och skillnader som förelåg mellan bedömningar av språklig förmåga hos barn, gjorda dels av föräldrar och förskolepersonal via en enkät, dels av logopedstudenter via en logopedisk bedömning. Studiedeltagarna utgjordes av 20 barn i åldrarna 2 ½ - 3 år, 20 föräldrar och 14 förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal besvarade 18 frågor ur föräldraenkäten Receptive Expressive Emergent Language Test - 2 (REEL-2) och barnen testades av logopedstudenterna på uppgifter motsvarande dessa frågor.Resultatet visade bland annat att de genomsnittliga procentuella överensstämmelserna mellan bedömargrupperna var goda.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering?Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Syftet med rapporten är att jämföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska likheter och skillnader mellan dessa. Många av oss svenskar är bosatta i andra länder bland dessa Spanien och många avstår från att bygga sitt hus och istället väljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillräckligt med information som underlättar att genomföra ett bygge trots att många av dessa människor har byggt sitt hus själva här hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vår undersökning blir grund till att allt fler med hjälp av dessa undersökningar och fakta lättare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som länge har varit ett favoritmål för oss som älskar värme och glädje..