Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området.Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet..

På arbetsmarknaden finns det åtminstone tre olika generationer. Då alla generationer fostras på olika sätt beroende på när de är uppväxta kan det skapas svårigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer är väldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser på hur deras närmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt åtta respondenter visar att det finns indikationer på en skillnad mellan generation X och Y då de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Den här undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets påverkan på utbrändhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom området i Kina är mycket outforskat medan det i Sverige och övriga västvärlden talas om det dagligen. Resultatet av den här studien pekar på att skillnaderna mellan länderna knappt är förekommande. Detta kan till stor del bero på Ikeas organisationskultur.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende internationell organisation som utfärdar riktlinjer för företag att följa när de upprättar en hållbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hållbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gälla den 1 januari 2009. GRI innehåller tre nivåer, A, B och C. Genom att företagen får hållbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare får de ett plustecken bakom bokstaven.

Det här arbetet bygger på en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstår i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskärmen, och vilka värderingar ungdomar har när det gäller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen är att arbeta med och titta närmare på ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de värderingar som läggs i materialet plast. Jag vill också att elever, precis som jag själv, genom ett undersökande arbete ska kunna få en bättre förståelse för var våra värderingar kommer ifrån och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstå och komma närmare mina frågeställningar har jag med hjälp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgångar och vad ett traditionellt hantverk innebär sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer på Svensk Hemslöjd och på Kartell, ett framstående italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskärmar och andra produkter i de bådas butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgår jag från ett antal handgjorda lampskärmsskelett där mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs på ett skissartat sätt och där jag reflekterar över vad som uppstår i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebär idag. Äktheten, men också miljöfrågor kommer upp när värderingar av plast diskuteras.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas.

Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.