Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad är citybranding?Vad är placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet.

Satskonnektion visar på de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtråd och hjälper läsaren att förstå de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna på gymnasiet använde färre konnektiver i sina texter än eleverna på högstadiet. Uppsatsen hade även ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns några skillnader eller likheter i sättet att använda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter från de nationella proven i svenska.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lär sig är inriktat på att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare än de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur förhållandet mellan gestaltning och vetenskap står sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jämförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de båda universiteten. Resultatet visar både skillnader och likheter mellan utbildningen på de valda universiteten, vilket åskådliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

en small case studie av event med olika karaktär föregås av en kartläggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgång och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen växer fram överensstämmer på de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse..

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan.

Fastighetsmäklare och värderare är de som bedömer fastighetens marknadsvärde. Fastighetsmarknaden utgörs av potentiella köpare vilka är de aktörer som i slutändan avgör marknadsvärdet. De egenskaper på fastigheten de potentiella köparna efterfrågar, samt deras anledning till köpet, bör således vara vad fastighetsmäklare samt värderare prioriterar högt vid värderingen. Syftet med studien är att undersöka om skillnader förekommer i värderingssätt av en bebyggd skogsfastighet, mellan fastighetsmäklare med olika inriktning. Studien fokuserar på att belysa eventuella skillnader vid användning av olika värdepåverkande faktorer.Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare samt värderare verksamma i Värmlands län.

Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med uppsatsen är att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affärsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhålla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affärsrisken. Undersökningen utgår från en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation där skuldsättningsgraden ställs i relation till variationen i räntabiliteten på totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affärsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. Utifrån den kvantitativa undersökningen går det att konstatera att inget signifikant samband mellan affärsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster där skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsätter sig den teoretiska utgångspunkten.

En jämförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat på en hel del likheter, men även vissa intressanta skillnader. Likheterna har främst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, där det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder på att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall är överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis är det tydligt att contingency theory fortfarande är outvecklat inom vissa områden.