Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader.

Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Denna C-uppsats är en studie av hur två pedagogers olika grunduppfattningar om elevers språkutveckling (tal-, läs- och skrivutveckling) gör sig gällande i undervisningen på två olika skolor i fyra årskurs 2 - klasser. Det är de båda pedagogernas undervisning och sätt att se på lärande som står i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka med vilka argument valet av läromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- läs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av två verksamma lärare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med läromedel och skönlitteratur i elevers språkutveckling. Vårt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmäklare.Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar när de gör en IT-investering för att på så vis ta reda på varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef på Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning är nuvärdesmetoden, internräntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte är lämpliga att använda vid bedömning av IT ? investeringar då de inte är gjorda för IT ? investeringars karaktäristiska egenskaper såsom nyttor som uppstår sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara väl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjälp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna då det är den personal med mest expertis i området som arbetar med investeringen..

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn på en bra lärare vilket jämfördes med deras lärares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptäcka skillnader och likheter mellan de två elevgrupperna, samt mellan elever och lärare. Vi tillämpade en metod där försökspersonerna fick utveckla sina egna åsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Vi använde textanalys som metod för att granska materialet.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig när de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till läsning, ASL. Vi var nyfikna på om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i årskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frågeställningar som sökte svar på om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade på skillnader/likheter gällande uttryckssätt i kommunikation och motorik, i texternas innehåll samt i deras koncentrationsförmåga under pågående arbete. Eftersom vi ville få med så mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.

I den här uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). Då jag utgår från att båda verken ingår i den dystopiska genren så redogör jag för vad en dystopi är. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och går igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer är undersökningen där jag går igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns några eventuella skillnader och/eller likheter i framställningen. Jag inleder temakomparationen med tema kärlek där jag kommer fram till att kärlek förekommer i de båda verken men skildras på olika sätt.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna på tre skånska orter: Bara, Broby och Tågarp. Skånska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebära att det även varierar hur diftongerna realiseras. Frågan jag ville ha svar på var om diftongerna på dessa orter är så pass olika att de uppvisar mätbara skillnader. Eventuellt är de individuella skillnaderna större än skillnaderna mellan orterna.