Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag på hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna på Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? Går det att använda dessa krigsspel även om vi vill öva andra metoder? Ämnet är valt då stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns än så länge inga klara koncept och strukturer för hur manska använda denna metod.Studien inleds med att allmänt granska militärteori, krigsspel och informationsoperationer. De två senare granskassedan utifrån modellen med mål, begrepp och processer.

I denna uppsats undersöks två lärobokstexter i samhällskunskap, en för årskurs 6 och en för årskurs 9. Uppsatsens syfte är att utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan böckerna och i så fall vilka dessa är. Fokus ligger på text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulär. Något som ock-så diskuteras i uppsatsen är didaktiska perspektiv på läroboken.Materialet för undersökningen består av ett kapitel ur två läroböcker i sam-hällskunskap för årskurs 6 respektive årskurs 9: Samhälle idag 6 och Samhälle idag 9, båda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt från vardera kapitlet har analyserats mer ingående utifrån disposition, referensbindning och konnektivbindning.Jämförelsen mellan de två lärobokstexterna visar att det finns fler likheter än skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan årskurserna vad gäller lexikon.

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

Fibromyalgi är en vanlig orsak till långvarig smärta och dessa patienter befinner sig ofta i situationer som påverkar smärtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande förmåga kan uppstå när det exempelvis gäller att delta optimalt i hushållsarbete, förvärvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillämpas vid långvarigt smärttillstånd och att undersöka vilka andra smärtbedömningsinstrument som fanns att använda samt dess likheter och skillnader jämfört med VAS-skalan. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och dess tillämpning, Andra smärtbedömningsinstrument och dess tillämpning samt Likheter och skillnader mellan VAS-skalan och andra smärtbedömningsinstrument utifrån syftet. Att använda fler än ett smärtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, då andra påverkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.

Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frågeställning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika..

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag.

Kandidatarbetet förtätningsargument är en jämförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. Där har argumenten som berör förtätning granskats med hjälp av innehållsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtätning. Arbetet syftar även till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtätning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtätningsargument som används i kommuners översiktsplaner och hur förhållandet ser ut mellan argumenten för förtätning respektive mot förtätning. Nuvarande argumentering för förtätning i översiktsplanerna jämförs med Johan Rådbergs definition av de tidigare stadsbyggnadsdoktrinerna, regularism, trädgårdsstaden och funktionalism.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.