Sök:

Sökresultat:

1903 Uppsatser om Likhet inför lagen - Sida 28 av 127

RevisionsbyrÄernas förberedelser och Äsikter om den avskaffade revisionsplikten

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin: En studie av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hÀlso- och sjukvÄrd och dess tillÀmpning i praktiken.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

Problembaserat lÀrande i historia och elevers motivation

Syftet med denna rapport Àr tvÄdelat. För det första görs ett försök att pÄ ett djupare plan studera stödet för anvÀndandet av problembaserat lÀrande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmÀnhet anvÀnder sig av. Det gÄr ocksÄ att finna stöd för metoden ur ett samhÀllsperspektiv. Den snabbt vÀxande, och skiftande kunskapsmassan krÀver ett problematiserande, och kritiskt förhÄllningssÀtt.

Ledarskap och motivation. : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation.

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Systematiskt brandskyddsarbete pÄ lÀgeranlÀggningar: En fallstudie av VÀssarös lÀgeranlÀggning

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trĂ€dde i kraft Ă„r 2004. Den största förĂ€ndringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades frĂ„n kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krĂ€vs inom just den aktuella. För lĂ€geranlĂ€ggningar finns inga reglerande bestĂ€mmelser, utan lagen krĂ€ver endast ett skĂ€ligt brandskydd vilket kan tolkas pĂ„ flera olika sĂ€tt av bĂ„de anlĂ€ggningar och tillsynsenheter.VĂ€ssarö Ă€r en lĂ€geranlĂ€ggning pĂ„ en ö i Östhammars skĂ€rgĂ„rd, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Saklig grund för uppsÀgning vid samarbetssvÄrigheter

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Boendemedverkan i Ringdansen : en kvalitativ intervjustudie om ett bostadsomrÄde pÄ stark frammarsch

Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

?Det blir lika med?? : En studie om hur elever i en Ärskurs 4 resonerar kring likhetstecknet

I denna studie undersöktes hur nÄgra elever i en Ärskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade pÄ mÄfÄ i grupper dÀr de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar pÄ tendenser av relationell förstÄelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förstÄelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning nÀr operationen Àr pÄ högra sidan av likhetstecknet och svaret Àr pÄ den vÀnstra sidan. Eleverna hÀnvisar till kutym och lÀroböcker.

Vad Àr proplemet med jÀmstÀlldheten? En jÀmförande analys av riksdagspartiernas jÀmstÀlldhetspolitik

I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.

RÀttssÀkerheten vid tillÀmpning av LVU 2§ : En kunskapsöversikt

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Ett perspektiv pÄ revisorers situation : före och efter revisionspliktens avskaffande

Revisionsplikten har under en lÀngre tid varit ett vÀldiskuterat Àmne i Europa dÀr störst fokus har legat pÄ huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gÄtt mer Àn tvÄ Är sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trÀdde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de smÄ aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie Àr revisorernas perspektiv och hur de har pÄverkats av lagÀndringen.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva och analysera revisorers förvÀntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jÀmföra hur dessa förvÀntningar stÀmmer överens med utfallet efter att lagen trÀtt i kraft. Syftet med uppsatsen Àr Àven att beskriva och analysera vilka faktorer som pÄverkar effekterna av utfallet.För att nÄ fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod anvÀnts för denna studie. Studien utgÄr ifrÄn befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har anvÀnts Àr agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förvÀntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig pÄ Ätta intervjuer med revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer i KristianstadsomrÄdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en jÀmförelse mellan förvÀntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen pÄvisade att pÄverkansfaktorn byrÄstorlek hade den största pÄverkan pÄ förvÀntningarna i förhÄllande till utfallet samt att endast en del av förvÀntningar stÀmde överens med det faktiska utfallet.  .

Empati gentemot mÀnniskor med olika etniciteter

Kvinnor har visats vara mer empatiska Àn mÀn vid sjÀlvskattning samt att vita och svarta barn kÀnner mer empati för en mÄlperson med samma hudfÀrg. Denna studies syfte var att undersöka om mÀn och kvinnor kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etni-citet, om det fanns nÄgra könsskillnader i empati samt om nÄgot av könen vÀckte mer empati. Deltagarna var 208 mÀn och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade pÄ MÀlardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion dÀr svenska deltagare visade högre empati för en svensk mÄlperson Àn vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad mÄlperson Àn vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Upprepade interna aktieöverlÄtelser vid generationsskiften av fÄmansföretag : En tolkning av skatteflyktslagen

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->