Sökresultat:
1903 Uppsatser om Likhet inför lagen - Sida 27 av 127
"Shit, vad Àr kunskap egentligen?"
Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad Àr kunskap egentligen? NÄgra grundskoleelevers tankar om kunskap och lÀrande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupilsŽ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Resultatmanipulering : En jÀmförelse mellan olika Àgarstrukturer
Syftet med denna studie Àr att jÀmföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika Àgarstrukturer noterade pÄ de svenska börslistorna under Ären 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeÀgda företag, företag Àgda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering vÀljer vi att jÀmföra medelvÀrden pÄ godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering Àr lÀgre i familjeföretag i jÀmförelse med övriga företag. VÄrt resultat tyder Àven pÄ att det inte existerar nÄgon signifikant skillnad mellan företag Àgda av investmentbolag och övriga företag vad gÀller förekomsten av resultatmanipulering..
Myter, Bilder och KarriÀrkvinnor. En bildstudie av tvÄ svenska dagstidningar
Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.
Lagen om anhörigstöd
De Àldre med demensdiagnos Àr en vÀxande grupp i samhÀllet och idag finns det mÄnga anhöriga som vÄrdar och stödjer personer med demensdiagnos i Sverige. Det Àr mÄnga gÄnger krÀvande att vara anhörig dÄ den sjuke kan vara glömsk och kraftigt förvirrad. Vi anser att det Àr viktigt för anhöriga som vÄrdar personer med demensdiagnos att fÄ ett gott stöd i sin befintliga situation. Nu nÀr lagen om anhörigstöd har Àndrats frÄn att kommunen ?bör? erbjuda stödinsatser till att kommunen ?ska? erbjuda den anhörige stöd och avlastning vill vi titta nÀrmare pÄ vad lagÀndringen har inneburit för de anhöriga.
Ett teoretiskt perspektiv pÄ offentlig upphandling och dess nyttjande av uppföljningsmekanismer
Kommunernas roll i förhÄllandet till omvÀrlden har förÀndrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens Äligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling Àr en process dÀr stegen frÄn utformandet av förfrÄgningsunderlaget till kontraktskrivning Àr reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte Àr lagreglerat, nÀmligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det Àr kontraktet som avgör vad och pÄ vilket sÀtt myndigheten kan göra uppföljningar.
NÀringsidkarens ansvar - för finansiell rÄdgivning till konsumenter
Efter en sammanfattning av rÀttslÀget angÄende nÀringsidkarens skyldigheter vid finansiell rÄdgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rÄdgivningssed Àr det som ytterst skall tillÀmpas. För att komma fram till innebörden av god rÄdgivningssed har vi tittat pÄ olika moment som enligt oss bör ingÄ i begreppet. Omsorgsplikten innebÀr att konsumenten skall kunna lita pÄ att rÄdgivaren stÀller all sin kunskap till förfogande och att rÄdet Àr tillförlitligt. LÀmnar rÄdgivaren trots tillrÀcklig kompetens oriktiga rÄd bryter det mot omsorgsplikten och dÄ blir nÀringsidkaren skadestÄndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rÄdgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan nÀringsidkaren inte drabbas av skadestÄnd pÄ grund av otillrÀcklig kompetens.
Att godtrosförvÀrva lösöre : En analys av förvÀrvarens undersökningsplikt
I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.
Aktiva ÄtgÀrder mot diskiminering
RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.
Ekonomisk brottslighet och revisorn : En studie om revisionsbolagens ansvar och roll i tillÀmpningen av penningtvÀttsdirektivet
Globaliseringen har medfört stora positiva effekter pÄ den ekonomiska vÀlfÀrden runt om i vÀrlden. Den har dock Àven bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. NÀr vinsterna frÄn den brottsliga verksamheten blir stora Àr det nödvÀndigt att fÄ in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som dÄ anvÀnds Àr penningtvÀtt. För att motverka penningtvÀtt har flera direktiv tillkommit.
Drömmar om arbete & verklighet utifrÄn ett generationsperspektiv. ?Ett vÀl utfört arbete ger en inre tillfredstÀllelse och Àr den grund var pÄ samhÀllet vilar?
Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.
Att leva i vÀrlden men inte av vÀrlden
Syftet med min studie har varit att se i vilken mÄn och utstrÀckning Livets Ord och pingströrelsen överensstÀmmer med de kÀnnetecken som kan liknas vid uppstÀllda sektkaraktÀrer. Som teori har jag anvÀnt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgÄngspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta pÄ ett av mötena hÀmtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar pÄ att det finns drag av de kriterier Wilson uppstÀllt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. NÀr det gÀller det kriterier om uppstÀllda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifrÄga om huruvida rörelsen avvisar sökande.
Effektivisering av verksamheten med hjÀlp av styrningsstrategier : En fallstudie av The Nuance Group
Det blir i dagens företag allt viktigare att fÄ anstÀllda att agera i likhet med företaget, attfÄ anstÀlldas mÄl att sammanfalla med verksamhetens. Det finns mÄnga sÀtt att gÄ tillvÀgaför att Ästadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ÀrÀmnade just för detta ÀndamÄl och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier Àr The Nuance Groupe,belÀgna pÄ fem kontinenter vÀrlden över. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrÄn fyra styrningsstrategier nÀmligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.
Bedömning som formar - Om formativ bedömning i dagens klassrum
Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande.
Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö.
Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..
LÀrarens : en studie av förutsÀttningarna, uppdraget och det paktiska arbetet mot antidemokratiska Äsikter i skolan
UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att lÀraren stÀlls inför komplexa situationer nÀr det gÀller arbetet mot antidemokratiska Äsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen Àr sÄledes att försöka synliggöra hur lÀrarens arbete ser ut nÀr det gÀller detta samt eventuella problem denna kan stöta pÄ under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lÀrare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgÄ. Tre SO lÀrare intervjuasocksÄ för att fÄ en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktÀr, dÀr de olika forskningsfrÄgorna knyts samman.
Ledarskap och motivation : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation
 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.