Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar förestÀllningarna om vilka mÀn som Àr vÄldsamma och vilka kvinnor som blir vÄldsutsatta. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för studien Àr, "Vilka mÀn tror du Àr vÄldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir vÄldsutsatta?" i en nÀra relation. Metod: En kvalitativ metod dÀr tvÄ öppna svar i en skriftlig enkÀt analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och en maktanalys pÄ diskursnivÄ. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att förestÀllningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill sÀga könsmaktsdiskursen.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier dÀribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka pÄverkar hÀlsa. Denna studies syfte Àr att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mÄngtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning Àn mÀn. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 mÀn. De beskrev en hÀndelse dÄ de upplevt lycka.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hÀlso- och sjukvÄrd för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI frÄn att söka hjÀlp. Goodmans metod tillÀmpades som modell för att strukturera förfaringssÀttet i litteraturstudien. SammanstÀlld data Àr baserat pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ art frÄn Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten pÄvisar att faktorer som begrÀnsar kvinnors hjÀlpsökande Àr förknippade med bristande kunskap, lÀkarens karakteristika, kÀnslomÀssiga aspekter, förhÄllningssÀtt till UI, Älder, grad av symtom och inverkan pÄ livskvalitet.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 Är och Àldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som Àr 55 Är och Àldre upplever att de inte fÄr tillrÀckligt stöd frÄn vÄrdpersonal och nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa.Metod: Vi anvÀnde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa Àr: emotionellt stöd, vÄrdpersonalens stöd, nÀrstÄendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd Àr viktiga för postmenopausala kvinnors hÀlsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd frÄn nÀrstÄende och vÄrdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka stöd som Àr viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och mÀn, och om sÄ hur skillnaden sÄg ut. 101 studenter pÄ Högskolan i GÀvle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkÀt dÀr de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades pÄ 87 av de insamlade enkÀterna, 43 besvarades av mÀn och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Urininkontinens Àr ett globalt problem som förekommer hos mer Àn 50 miljoner av vÀrldens befolkning och Àr tre gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Urininkontinens medför en försÀmrad livskvalitet genom att bland annat pÄverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala vÀlbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vÄrd och frÀmja hÀlsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk Àr ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjÀnsten Àr den aktör som Àr ytterst ansvarig för stöd och hjÀlp gentemot de som behöver. Vilka förestÀllningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter Àr av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjÀnsten för sina missbruksproblem Àr majoriteten mÀn, dÀrför riskerar kvinnor att utgöra sÀrskilda undantag. Den teoretiska utgÄngspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.