Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

INLEDNING: Med växelvis boende avses att barnet vistas ungefär lika mycket, och harett varaktigt boende hos båda föräldrarna. Familjerättsliga reformer har under desenaste decennier underlättat för föräldrar att dela lika på ansvaret om sitt barn, vidskilsmässa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nysepareradesmåbarnsföräldrar idag, väljer att låta sitt barn bo växelvis. Enligt föräldrabalken ärdet vad som är bäst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenskamyndigheter rekommenderar att växelvis boende ska beslutas restriktivt för barnunder tre år.SYFTE: Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på om det är övervägande gynnsamteller ogynnsamt att ha ett växelvis boende för barn i åldern 0-2 år, utifrån ettanknytningsteoretiskt perspektiv.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm..

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta.

Föreliggande studie har undersökt flera gränssnitt i en helikoptersimulator som visar horisontell och vertikal drift; en taktil, en visuell och en bimodal display. Syftet med studien var att undersöka om det är med fördel att använda displayer som visar på drift horisontellt och vertikalt. Dessutom var syftet att undersöka om taktil display leder till lika bra prestation som med en visuell display, eller kommer kunna användas som komplement till den visuella i en bimodal kombination. I studien deltog 12 försöksdeltagare som fick i uppgift att i en helikoptersimulator försöka stå stilla i luften (s.k. hovra) på en höjd på 8000 fot med hjälp av varje driftdisplay under två minuter.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Denna uppsats behandlar ledningsgruppens syn på aktiviteter inom företagets värdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jämföra vad olika personer inom ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvärde skapas och hur kundvärdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jämföra om synen på företagets konkurrensstrategi är lika bland personerna i ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi använder var av en utvecklande och beskrivande karaktär om konkurrensstrategier, värdekedjan och hur kundvärde skapas. Undersökningen gjordes på två tillverkande företag där respektive ledningsgrupp intervjuades.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.