Sök:

Sökresultat:

5426 Uppsatser om Lika möjligheter - Sida 32 av 362

AnvÀndning av elektroniska lexikon : Framtidens lexikon?

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att anvÀnda elektroniska lexikon. Vi tittar Àven pÄ vad man ska tÀnka pÄ vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hÀnsyn till. Vi tittar Àven pÄ vilka problem som kan uppstÄ vid översÀttning av ord och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ.I den hÀr uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den hÀr uppsatsen Àr menad som vÀgledning för dem som idag anvÀnder lexikon och de som funderar pÄ att börja anvÀnda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan Àven lÀmpa sig för de aktörer som finns pÄ marknaden idag för att fÄ se utveckling och anvÀndning av lexikon ur ett anvÀndarperspektiv.

Historiekultur : Bilden av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien skildrad i tvÄ historielÀroböcker

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

FrisörlÀrare

DÄ jag anser att det inte finns ett lÀttillgÀngligt och tillfredstÀllande lÀromedel för frisörelever inom hud- och hÄrbottensproblem. Jag valde dÀrför att sammanstÀlla ett lÀromedel för detta omrÄde. För att göra ett eget lÀromedel har jag först gjort en enkÀtundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen Àr lika pÄ olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanstÀllde sedan ett hÀfte frÄn lÀmplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan anvÀndas i undervisningen inom hud- och hÄrbottensproblem för frisörelever..

Auktoriserad revisor pÄ lika villkor - varför uppnÄr inte fler av de godkÀnda kvinnliga revisorerna auktorisation?

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%. Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.

EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD : en studie av tvĂ„ dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildsprĂ„kligt perspektiv

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

LÀra genom lek i förskoleklass : en intervjustudie om hur förskollÀrare beskriver sin syn pÄ lekens roll i barns lÀrande

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

Ny barn(o)v?nlig p?f?ljd? En analys av f?rslaget att inf?ra utvidgad ungdoms?vervakning ur ett barnr?ttsligt perspektiv

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Efter skolan, de klarar sig nog : medieelevers syn pÄ sin egen gymnasieutbildning i Karlstad

Jag har undersökt vad som har hÀnt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har Àven tagit reda pÄ vad som har hÀnt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade SamhÀllsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), Är 2001. Syftet med undersökningen Àr att försöka fÄ reda pÄ vad en utbildning pÄ Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frÄgestÀllningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hÀnt sedan. Anledningen till att jag vÀljer dessa frÄgestÀllningar och elever Àr för att jag vill att de ska ha ett lite lÀngre perspektiv pÄ sin egen utbildning och en lÀngre erfarenhet av livet.

FlyttfÄglar : En kvalitativ studie om hur Ätervandraren blir invandraren i sitt hemland

Det Àr vanligt att folk som kommer till ett nytt land kÀnner utanförskap, att de Àr i diaspora. Dock Àr det lika trivialt att drabbas av liknande kÀnsla av exkludering nÀr de besöker hemlandet. Men vad beror detta pÄ? Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att fÄnga kÀrnan i varför folk ifrÄn Bosnien-Hercegovina kÀnner sig som diasporamedlemmar nÀr de ÄtervÀnder hem..

Mer vÄrd Ät patienten : Hur administration, samordning och styrning pÄverkar patienttiden

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

"Skogen Àr mitt hem" : En ekokritisk analys av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter

Det finns tvÄ miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stÄ för kulturen och tryggheten, medan skogen stÄr för friheten men ocksÄ det farliga. Skogen blir ocksÄ en fostrare som lÀr Ronja om livet och om sig sjÀlv, sina egna rÀdslor och förmÄgor. Det Àr ocksÄ i skogen Ronja lÀr sig medkÀnsla och medmÀnsklighet.

Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

UtvÀrdering av implementeringen av LuleÄ kommuns jÀmstÀlldhetspolicy 1997-2000

Kvinnors underrepresentation Àr ett problem pÄ flera sÀtt. För det första Àr det ett demokratiskt problem att hÀlften av ett lands befolkning Àr underrepresenterad dÄ de politiska besluten inte speglar hela befolkningens erfarenheter och vÀrderingar. För det andra handlar det om en resursfrÄga dÄ kvinnliga erfarenheter och vÀrderingar inte tas tillvara vid beslutsfattandet och viktig kunskap gÄr till spillo. För det tredje handlar det om intressen dÄ kvinnliga intressen prioriteras bort eftersom det inte finns nÄgon som kan föra kvinnors talan. Enligt jÀmstÀlldhetslagens §13 mÄste alla arbetsgivare upprÀtta en jÀmstÀlldhetsplan som ska innehÄlla en översikt över de ÄtgÀrder som behövs pÄ arbetsplatsen för att förbÀttra jÀmstÀlldheten.

Kvinnor i karriÀren

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

VÀsentlighetsbedömningens pÄverkan av klientens branschtillhörighet

Bakgrund: Bristen pÄ riktlinjer för vÀsentlighetsbedömning lÀmnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i vÀsentlighetsbedömningen. Revisorn mÄste anvÀnda sitt professionella omdöme vid vÀsentlighetsbedömningen, speciellt med hÀnseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa vÀsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara hur revisorernas vÀsentlighetsbedömningar pÄverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsÀtt och anvÀnder en kombinerad metod av bÄde kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkÀtundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som anvÀnds i vÀsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i vÀsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende pÄ klientens branschtillhörighet.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->