Sökresultat:
5414 Uppsatser om Lika möjligheter - Sida 31 av 361
Lika makt oavsett kön : En studie om kvinnornas styrelseandelar i de svenska börsbolagen
TITEL: Lika makt oavsett kön  FĂRFATTARE: Felicia Jarl & My NilssonHANDLEDARE: Thomas KarlssonEXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel & Service ManagementKURS: Företagsekonomi III ? Examensarbete 2FE71ENIVĂ
: Kandidatuppsats, 15 hp  SYFTE: Syftet med studien Àr att studera styrelsesammansÀttningen, med avseende pÄ kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill Àven belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anstÀllda.  METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter frÄn nÀringslivet. Materialet anvÀndes sedan för att förklaras med hjÀlp av teorier för att slutligen kunna svara pÄ studiens forskningsfrÄgor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas. SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan Ären 2002 och 2014, vi kan alltsÄ se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser.
Att Vara inne - En kvalitativ studie kring nÄgra unga individers konsumtion
Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utstrÀckning som idag. Medias Äterkommande budskap om det yttres betydelse har fÄtt individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mÀns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och sjÀlvkÀnsla. TillvÀgagÄngssÀttet har varit av kvalitativt metod, dÄ med utgÄngspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 Är, lika fördelad mellan kön och sysselsÀttning, och utöver dessa har vi Àven intervjuat 3 butikschefer hÀr i Halmstad. DÀrefter har den insamlade empirin analyserats för förstÄelse och tolkning med hjÀlp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhÀlle, kapitalarter och respektabilitet.
Ny barn(o)v?nlig p?f?ljd? En analys av f?rslaget att inf?ra utvidgad ungdoms?vervakning ur ett barnr?ttsligt perspektiv
Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.
Genusperspektiv : analys av ett lÀromedel i engelska för grundskolans senare Är
I examensarbetet analyseras lÀromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för undersökningen Àr hur mÄnga gÄnger kvinnor/flickor och mÀn/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som Àr kopplade till personerna.LÀromedlet Wings för Är 7-9 har gÄtts igenom och varje gÄng texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller mÀn/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framtrÀdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benÀmnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för lÀsaren.
Mer vÄrd Ät patienten : Hur administration, samordning och styrning pÄverkar patienttiden
SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.
Stressprevention hos skolbarn : Skolsköterskors förebyggande insatser
SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvÄrdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem i dagens samhÀlle. Barn Àr lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmÄga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien anvÀndes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frÄgor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.
Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier
SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.
FĂ€rgbaserad GCR metod i Digital- och Flexotryck
Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utförts pÄ Linköpings Universitet och Karlstads Universitet. Syftet med examensarbetet var att undersöka och vidareutveckla en befintlig fÀrgbaserad GCR metod.GCR stÄr för ?Grey Component Replacement? och Àr nödvÀndigt för att fÄ korrekt fÀrg i tryck. Givet ett C-, M- och Y-vÀrde returnerade den undersökta metoden C?-, M?-, Y?- och K?-vÀrden som var tÀnkt att ge samma fÀrgintryck som i föregÄende fall.
AnvÀndning av elektroniska lexikon : Framtidens lexikon?
I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att anvÀnda elektroniska lexikon. Vi tittar Àven pÄ vad man ska tÀnka pÄ vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hÀnsyn till. Vi tittar Àven pÄ vilka problem som kan uppstÄ vid översÀttning av ord och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ.I den hÀr uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den hÀr uppsatsen Àr menad som vÀgledning för dem som idag anvÀnder lexikon och de som funderar pÄ att börja anvÀnda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan Àven lÀmpa sig för de aktörer som finns pÄ marknaden idag för att fÄ se utveckling och anvÀndning av lexikon ur ett anvÀndarperspektiv.
Historiekultur : Bilden av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien skildrad i tvÄ historielÀroböcker
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.
FrisörlÀrare
DÄ jag anser att det inte finns ett lÀttillgÀngligt och tillfredstÀllande lÀromedel för frisörelever inom hud- och hÄrbottensproblem. Jag valde dÀrför att sammanstÀlla ett lÀromedel för detta omrÄde. För att göra ett eget lÀromedel har jag först gjort en enkÀtundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen Àr lika pÄ olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanstÀllde sedan ett hÀfte frÄn lÀmplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan anvÀndas i undervisningen inom hud- och hÄrbottensproblem för frisörelever..
Auktoriserad revisor pÄ lika villkor - varför uppnÄr inte fler av de godkÀnda kvinnliga revisorerna auktorisation?
Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. PÄ senare Är har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande Àr det flest mÀn som blir auktoriserade. Bland nyanstÀllda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkÀnda kvinnliga revisorer utgör Är 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor Àr cirka 27%.
Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som Àr orsaken till att en del av de kvinnliga godkÀnda revisorerna fortsÀtter att arbeta som godkÀnda revisorer alternativt lÀmnar yrket innan de blivit auktoriserade.
Med hjÀlp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriÀrteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling.
Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av webbenkÀt och telefonsurvey.
EN BILD SĂGER MER ĂN TUSEN ORD : en studie av tvĂ„ dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildsprĂ„kligt perspektiv
I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.
LÀra genom lek i förskoleklass : en intervjustudie om hur förskollÀrare beskriver sin syn pÄ lekens roll i barns lÀrande
Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.
Efter skolan, de klarar sig nog : medieelevers syn pÄ sin egen gymnasieutbildning i Karlstad
Jag har undersökt vad som har hÀnt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har Àven tagit reda pÄ vad som har hÀnt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade SamhÀllsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), Är 2001. Syftet med undersökningen Àr att försöka fÄ reda pÄ vad en utbildning pÄ Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frÄgestÀllningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hÀnt sedan. Anledningen till att jag vÀljer dessa frÄgestÀllningar och elever Àr för att jag vill att de ska ha ett lite lÀngre perspektiv pÄ sin egen utbildning och en lÀngre erfarenhet av livet.