Sökresultat:
5414 Uppsatser om Lika möjligheter - Sida 18 av 361
Patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse
En olycka, skada eller sjukdom pÄverkar hela individen. I sjukvÄrden emellertid, Àr det de fysiska skadorna som fÄr mest uppmÀrksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och krÀver minst lika mycket vÄrd. Forskning visar att det Àr patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma fÄr. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 artiklar analyserades.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Ungdomsbrottslighet ur ett könsperspektiv : en kvalitativ intervjustudie om yrkesverksammas syn pÄ könsskillnader i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare
Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.
SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r
patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r
s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra
m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede.
Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom
akutsjukv?rden.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade
under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.
Lojalitet i resebranschen : En studie om hur svenska researrangörer arbetar med att skapa lojalitet och starka relationer pÄ Internet
Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.
Implementering av assisterande AI i straffprocessr?tten ? En analys kring m?jligheter och sv?righeter f?r AI g?llande bed?mningen av vittnesutsagor
Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.
Effekter av Lavaldomen : En komparation av svensk och dansk arbetsrÀtt
Lavallagen trÀdde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsÄtgÀrder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsÄtgÀrderna var att det lettiska bolaget skulle ingÄ svenskt kollektivavtal och tillÀmpa samma lönenivÄ som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rÀdsla frÄn svenskt hÄll fanns för lÄglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.
Urban Building i kvarteret Domherren
Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren Àr en vÀrdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara pÄ platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster pÄ gatuplan, och med det uppstÄr bra förutsÀttningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och lÄta dem dela pÄ ett spektra av olika funktioner, frÄn fundamentala till frivillliga, vÀcks tanken att vi Àr mer lika Àn vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med vÄra jÀmngamla.
Uppfattar sig kvinnor jÀmstÀllda med mÀn i en förÀldrarelation? : En kvalitativ studie om synen pÄ jÀmstÀlldhet, barntillsyn och förÀldraledighet
Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har Ätminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jÀmstÀllda villkor med sin man/sambo nÀr det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller rÀtt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jÀmstÀllda villkor nÀr det gÀller att ta hand om barn? Vem av förÀldrarna har tagit förÀldraledighet och vilka Àr i sÄ fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet pÄvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller Àr mammalediga. UtifrÄn kvinnornas resonemang framgÄr en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.
Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar
I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.
Riksdagspartiernas syn pÄ religionsundervisningen : En intervjustudie
I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Prata med mig ? Alla barns lika rÀtt till muntlig kommunikation i förskolan
BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.
PersonalomsÀttning ? En studie av ett mindre IT-företag
Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vÄrt fallföretag Jayway, gÄr tillvÀga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mÄl om att ha en personalomsÀttning lika med noll. Vi vill dÀrigenom med denna studie försöka fÄ en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsÀttning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vÄrt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstÄ grunden till problemet att behÄlla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsÀttningen och dess relation till stora och smÄ företag. Empiri: VÄrt fallföretag Jayway Àr ett IT-baserat företag under expansion.
TvÄsprÄkighet hos vuxna- en intervjustudie
Mitt syfte med denna uppsats Àr att belysa effekterna av tvÄsprÄkighet hos vuxna. Mina frÄgestÀllningar Àr om tvÄsprÄkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta vÀxlar mellan sprÄken. Jag har Àven frÄgat om intervjupersonerna kÀnner sig bikulturella lika mycket som de Àr tvÄsprÄkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvÄsprÄkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvÄsprÄkigheten medför ett sprÄkintresse och en ökad sprÄklig medvetenhet.