Sökresultat:
5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 6 av 347
Motivationens pÄverkan pÄ inlÀrningen
Detta arbete Àr en studie av hur motivation pÄverkar individens inlÀrning. LÀr vi oss bÀttre om vi Àr motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nÄ lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta Àr nÄgra av de frÄgor som jag stÀllt mig inför min undersökning om motivationens pÄverkan pÄ inlÀrningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestÀmda frÄgor. I denna undersökning har jag utgÄtt frÄn de faktorer som pÄverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, sjÀlvförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgÄngspunkt har jag stÀllt frÄgor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lÀr sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vÄr inlÀrning.
Managementlitteratur ur ett könsperspektiv: en explorativ studie av analogier och metaforer frÄn boken "The Balanced Scorecard"
JÀmstÀlldhet i arbetslivet innebÀr kortfattat att kvinnor och mÀn ska ha lika möjligheter att fÄ tilltrÀde till arbetsmarknaden, lika arbets- och anstÀllningsvillkor och lika möjligheter till utveckling i arbetet. Under de senaste decennierna har en rad nya styrmodeller vuxit fram, som i snabb takt spridits till organisationer. Styrverktyg antas ofta vara neutrala ur ett köns- och jÀmstÀlldhetsperspektiv, men samtidigt Àr den litteratur som beskriver dessa styrmodeller nÀstan uteslutande författade av mÀn, innebÀr det att denna litteratur Àven Àr skriven för mÀn? Denna litteratur, som Àven brukar benÀmnas som managementlitteratur, har kritiserats för att innehÄlla retoriska knep som analogier och metaforer, snarare Àn vara underbyggd av sund logisk argumentation. En av de mest inflytelserika styrmodellerna under senare Är Àr Balanced Scorecard, som har Robert S.
?Alla ska behandlas lika?? : verktyg eller reproducering av stereotyper
Den hÀr studien tar upp jÀmstÀlldhetsarbete pÄ förskola utifrÄn en mer queerteoretiskt ansats, för att synliggöra flera interagerande maktordningar runt kön som exempelvis heteronormativitet.
Mötet mellan hemlösa personer och vÄrdpersonal
?Bakgrund: Att leva som hemlös kan innebÀra hÀlsoproblem. Forskning visar att hemlösa pÄ grund av dÄligt bemötande inte söker sig till vÄrden. Mötet med hemlösa personer ska bygga pÄ respekt och omtanke. VÄrdpersonal behöver dÀrför vara medvetna om och reflektera över beroendet av varandra i mötet.
Med psykisk hÀlsa som roder : En studie av hur gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla, Ängest och depression förhÄller sig till prestation
Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i upplevelse av sjÀlvkÀnsla, Ängest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar Àven genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för sjÀlvkÀnsla, Ängest och depression. För att mÀta elevernas prestation anvÀnds elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns nÄgot samband mellan elevers grad av sjÀlvkÀnsla, Ängest och deras prestation.
Införande av aktivitetsbaserat kontor : -medarbetarnas upplevelse
Forskning har visat att vilken typ av kontorsmiljö ett företag har pÄverkar medarbetarnas vÀlmÄende och arbetstillfredsstÀllelse. Det har Àven pÄvisats ett samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och de anstÀlldas produktivitet. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur införandet av ett aktivitetsbaserat kontor kan upplevas av de berörda medarbetarna och hur de upplever att deras arbetssÀtt, arbetstillfredsstÀllelse och produktivitet förÀndrats. I aktivitetsbaserade kontor Àr alla arbetsplatser gemensamma och medarbetarna vÀljer arbetsplats beroende pÄ typ av arbetsuppgift. Studien Àr utförd pÄ ett stort industriföretag i VÀstsverige som infört aktivitetsbaserat arbetssÀtt.
KemiÀmnet i gymnasiet 1969-2007. : En lÀromedelsanalys med fokus pÄ miljö- och sÀkerhetsfrÄgor
Syftet med studien Àr att visa hur kemiÀmnet presenteras i gymnasieskolans lÀroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-Ärig tidsperiod och hur de knyter an till rÄdande lÀroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och sÀkerhetsfrÄgor i undervisningen. Studien bygger pÄ en innehÄllsanalys av gymnasielÀroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lÀrares berÀttelser om undervisningspraktikens förÀndring över tid. Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med lÀromedelsanalysen. Analysen visar att lÀromedlen frÄn 1969, 1979 och 1989 Àr relativt lika med avseende pÄ vilken bild som ges av kemiÀmnet. FrÄn dessa Ärtionden ges bilden av att kemiÀmnet hör hemma i kemisalen. LÀromedlen frÄn 1999 och 2007 Àr mer lika varandra angÄende hur kemiÀmnet presenteras, det vill sÀga kemin Àr nu till för eleven och dennes vardagsliv.
Leker lika bÀst? : En studie om Àldre hbt personers syn pÄ ett hbt anpassat seniorboende
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
OmvÄrdnad pÄ lika villkor i ett mÄngkulturellt samhÀlle - en litteraturstudie
Utvecklingen till ett mÄngkulturellt samhÀlle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvÄrdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frÄgorna om hur transkulturell omvÄrd-nad kan anvÀndas i det dagliga arbetet och om det kan vara en vÀg till omvÄrdnad pÄ lika villkor. I studien framkommer resultat som visar pÄ ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns Àven ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade vÀrderingar och livsstilar och i att förbereda studenter pÄ att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken.
Olika-lika, Lika-olika
VÄrt syfte med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur utlandsadopterade, adoptivförÀldrar och invandrare ser pÄ sin och sina barns uppvÀxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har frÄn dessa. Det flesta av vÄra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. VÄra informanter Àr tvÄ utlandsadopterade, tvÄ adoptivförÀldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att anvÀnda oss av Àr Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp nÄgot om hur det Àr att befinna sig i och med olika grupper i samhÀllet.
VÄr slutsats av studien Àr att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter Àr att det inte har nÄgon betydelse vilken hudfÀrg eller hÀrkomst man har.
Genus i bilderböcker : En text- och bildanalys hur tvÄ författare konstruerar genus i barnbilderböcker
I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..
Fel i programvara, en studie av befintliga felbegrepp och deras tillÀmplighet
Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i grÀnslandet mellan köp och tjÀnst, och mellan överlÄtelse och upplÄtelse, det Àr dÀrför tveksamt om köplagen Àr tillÀmplig pÄ sÄdana avtal. FrÄgan om köplagens tillÀmplighet har betydelse för sÀljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar Àr tillÀmpliga pÄ avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks ocksÄ hur handelsbruk och sedvÀnja pÄverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvÀnja. Felansvaret i standardavtalen Àr i flera fall begrÀnsat till avvikelser frÄn avtalad specifikation, nÄgot som kan vara problematiskt om köparen inte förstÄr t.ex.
Nu kommer svaret! ?elevers uppfattning av likhetstecknet och lÀrobokens möjliga inverkan
Denna studie undersöker hur elever i Ärskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet Àr att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framstÀllning i lÀroböckerna. Tre svenska lÀromedelsserier för Ärskurs 1 till 3 studeras dÀr uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras pÄ traditionellt vis, det vill sÀga dÀr rÀkneoperation Àr lika med svar (t.ex. 2+5=7).
AnvÀndning av genetiska algoritmer för framtagning och utvÀrdering av byggordningar i RTS-spel
Detta arbete undersöker anvÀndningen av evolutionÀra algoritmer för framtagning och utvÀrdering av byggordningar i RTS-spel. Syftet var att undersöka om just evolutionÀra tekniker kan uppnÄ lika bra resultat som skriptade byggordningar dÄ evolutionÀra tekniker oftast Àr billigare att utveckla.För att undersöka denna problemstÀllning utvecklades en applikation med en experimentmiljö och en Artificiell Intelligens (AI) med evolutionÀr algoritm. Denna applikation och AI anvÀndes sedan för utvÀrdering av framtagna byggordningar.Resultatet antyder att evolutionÀra tekniker kan uppnÄ lika bra kvalitet som de skriptade byggordningarna.NÄgot som krÀvs i detta arbete Àr fördefinierade skript för byggordningar för att köra evolutionen men nÄgot som skulle vara intressant att kolla pÄ Àr coevolution. Med coevolution hade det varit möjligt evolvera fram byggordningar utan dessa fÀrdiga skript genom att köra evolutionen mot individer i samma population..
Att testa normalitet och heteroskedasticitet i en linjÀr regressionsmodell : En empirisk jÀmförelse mellan normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstest
Denna uppsats behandlar frÄgan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests anvÀndbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs hÀr av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivÄer under olika former av avvikelser frÄn nollhypotesen, varvid intresset sÀrskilt Àr inriktat pÄ hur kombinationstesten klarar sig. Men Àven frÄgan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmÄga att hÄlla sina signifikansnivÄer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians nÀr störningstermerna har olika varians respektive ej Àr normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjÀlp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar pÄ att kombinationstesten klarar sig vÀl i förhÄllande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten nÀr det gÀller styrkenivÄer, förutom dÄ störningstermerna Àr symmetriska, platykurtiska och med lika varians.