Managementlitteratur ur ett könsperspektiv
en explorativ studie av analogier och metaforer från boken "The Balanced Scorecard"
Jämställdhet i arbetslivet innebär kortfattat att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att få tillträde till arbetsmarknaden, lika arbets- och anställningsvillkor och lika möjligheter till utveckling i arbetet. Under de senaste decennierna har en rad nya styrmodeller vuxit fram, som i snabb takt spridits till organisationer. Styrverktyg antas ofta vara neutrala ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv, men samtidigt är den litteratur som beskriver dessa styrmodeller nästan uteslutande författade av män, innebär det att denna litteratur även är skriven för män? Denna litteratur, som även brukar benämnas som managementlitteratur, har kritiserats för att innehålla retoriska knep som analogier och metaforer, snarare än vara underbyggd av sund logisk argumentation. En av de mest inflytelserika styrmodellerna under senare år är Balanced Scorecard, som har Robert S. Kaplan och David P. Norton som upphovsmän. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur managementlitteratur uppfattas ur ett könsperspektiv, genom att kartlägga analogier och metaforer från managementlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes en enkätundersökning, där respondenterna fick svara på om de uppfattar att respektive analogi och metafor vänder sig till kvinnor eller män. Totalt samlades 151 enkäter in som sedan tolkades och analyserades ur ett ålders-, examens- och könsperspektiv. Resultatet från studien visar på att respondenterna uppfattar att de analogier och metaforer som ingick i analysen vänder sig mer till män än till kvinnor. Detta kan betyda att framställningen i managementlitteratur inte ska beaktas som helt könsneutral. Det i sin tur kan innebära att managementlitteratur bidrar till att upprätthålla och förstärka en icke jämställd maktordning inom organisationer.