Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? är ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ?hen?.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan.Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien är att underso?ka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

The ever-growing e-commerce brings many opportunities for society's consumers and businesses. Digitization has strongly contributed to these opportunities and has, among other things, facilitated the search for information and increased the range for the customer. While the opportunities are many, the increased consumption has also brought consequences. The increase in consumption contributes, among other things, to quantities of deliveries and returns as well as increased waste, all of which results in environmental destruction. The issue of sustainability is very topical today and is influenced by almost everything today. In connection with the markets changing, the consumers' behaviors and expectations also change.

Såväl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrågor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s gräns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrån en manlig norm. Men vad händer när kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s gräns- och flyktingpolitik några könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger på intervjuer med sju personer från den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgångspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgångspunkterna bygger på ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, så som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt på feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras säkerhet och förutsättningar under flykten påverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

AbstractBakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook ärdet möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativinnehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter.

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ?Det låg en skugga över världen igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom.

Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.

Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ?drömjobbet?? Vilket/vika är det? Hur framställs det?Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär.

Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.