Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen på minoritetsrättigheter överensstämmer med den svenska språkpolitikens inställning till minoritetsspråk, historiskt och fram till nutid, med avseende på tornedalingarnas rätt att använda meänkieli. Uppsatsens tar därför formen av en tvådelad textanalys, där det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen på minoritetsspråksrättigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitära liberalen Charles Taylor. I den andra delen som är av empirisk karaktär kommer den svenska språkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, från och med mitten av 1800-talet fram till år 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsätt på den nationella identiteten och förhållningssätt till minoritetsspråk, för att tydligt kunna se om den svenska språkpolitiken i Tornedalen är kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas inställning till minoritetsspråk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebära stora komplikationer, eftersom det är svårt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhällets fundamentala principer.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.

Transit Objects In the Master Essay I argue around two existing levels in the works presented at the graduation exhibition. On the one hand, it is about influence; on the other hand it is about the phenotypes of purpose-ness. In the introduction, I describe the relationship between the shapes that I have come to call Transit objects, and their on the one hand ideological superstructure; on the other hand, the different aspects of their shapes regarding the imitation I, in creating the objects, performed. In the case with the objects shape-aspects, I stand on the thoughts that I found during my bachelor's work, that is, to express the phenotypes of purpose-ness.When it comes to influence, I speculate about how linguistics, and particularly a branch called neuro-linguistics, illustrates how the arguments that make up our world can be transformed. I use a meta-model and a conversation model as a tool to illustrate this. When I, like that, illustrate the plasticity of meaning, and cognition, I note Catherine Malabous taught (in her book What Should we do with our brain?) on the plasticity of the brain in relation to the neo-liberal systems of capitalism. She argues for how the brain has come to stand model for the organization of different types of networks. I hint the link to a future scenario where the desire to influence takes new forms and uses the latest brain research challenges, more specifically the use of ultrasound for the treatment of pain and other similar conditions. This also can be used as generating various types of seizures, pleasant or unpleasant.