Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ? avfallshanteringspolitiken, är låg.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Sanningskommissioner är organ som har använts i länder efter inbördes kriser för att göra upp med det förflutna, men som inte har juridisk makt. En sanningskommission kan ses som ett led i en demokratiseringsprocess och är således ett steg på vägen till konsoliderad demokrati.Vi har gjort en komparativ studie mellan Argentina och El Salvador, eftersom båda dessa länder har använt sig av varsin sanningskommission. Resultatet av kommissionernas arbete fick olika följder i de båda länderna. I Argentina har man gått vidare till domstol medan man i El Salvador tillämpar en amnestilag. Denna skillnad beror bla.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

Jag ville med denna uppsats undersöka likheter och skillnader mellan det tjeckoslovakiska samhälleliga och politiska systemet under reformförsöket 1968 och göra en jämförelse med det sovjetiska systemet på samma område under den tiden. Jämförelsen kom att handla om mänskliga rättigheter, censur och yttrandefrihet. För detta ändamål gjorde jag en litteraturstudie samt en jämförelse mellan systemen och kom fram till att det är stor skillnad mellan Tjeckoslovakien under reformförsöket 1968 och Sovjetunionen. Detta byggde jag på Barry Buzans kriterier för vad som kännetecknar en stat. Tjeckoslovakien hade en demokratisk tradition, medan Sovjetunionen inte hade det.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.