Siemens Building Technologies (SBT) tillhandahåller och underhåller byggnadsautomationslösningar. För att serva deras underhållsorganisation har de 51 stycken servicelager runt om i landet. På dessa lager lagerhålls artiklar som behövs för att uppfylla deras serviceavtal gentemot kund. Företaget anser att det finns för mycket kapital bundet i dessa lager och att deras omsättningshastigheter är för låga. Examensarbetets syfte är att utvärdera SBT:s lagerstruktur och utarbeta ett arbetssätt som företaget kan använda vid bestämning av sortiment och lagernivåer för att sänka deras totala lagerkostnad.

Syftet med den här rapporten är att beskriva ett antal olika tillvägagångssätt man kan använda sig av då man har behov av att dela in ett lokalt nätverk i olika segment och med det även kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet är inriktade mot mikro- och småföretag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det här området är att vi anser att det är viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design på sitt interna datornätverk.Vi har arbetat genom att i förväg samla in information om olika tekniker som kan tänkas lösa vårt problem, och därefter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanställts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar där man segmenterar nätverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar där man använder en lager 3-switch har testats. På så sätt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Detta examensarbete är ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skärmaskinen som används av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbättra funktionen, livslängden och prestandan av skärmaskinen jämfört med hur den är idag. Utvecklingsprocessen av skärmaskinen har gått från enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullständigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsställa de krav och önskemål som ställdes av företaget..

Billerudkorsnäs har sedan flera år tillbaka använt sig av senareläggning för att minska sina lagernivåer, men liksom alla pappersbruk lider även fabriken i Gävle av problemet med överproduktion. Överproduktionen leder till att produkter med låg efterfrågan som förmodligen aldrig kommer säljas igen hamnar i lagret. Produkter som måste säljas till ett lägre pris eller som en annan storlek för att undvika onödig kapitalbindning.I detta arbete har problemet med överproduktionen tacklats genom att ta fram modeller som ska hjälpa Billerudkorsnäs att få ut det maximala värdet ur de producerade rullarna, för att minimera kostnaden av överproduktionen. En central del i arbetet har bestått av att uppskatta sannolikheten för framtida försäljning. Detta gjordes med Crostons metod som används vid sporadisk efterfrågan samt genom en kategorisering av alla produkter i produkter med låg, medelhög och hög efterfrågan.

Produktionen av paketkonserverat vallfoder kan skilja sig åt mellan olika producenter, bland annat hur förtorkningen sker, hur många lager sträckfilm som används och vilken typ av balar som produceras. Det finns idag ingen sammanställning av vilka tekniker som används, därför har en enkätstudie inom detta område utförts som grund för detta examensarbete. Enkätstudien riktade sig till producenter av rund? och fyrkantsbalar i Sverige. Syftet med enkätundersökningen var att sammanställa vilka olika metoder som används för paketkonservering av vallfoder i Sverige idag.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad får det för effekter? En jämförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplexpå grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov ochönskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag närdet gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Inom olika industrigrenar har under ett flertal år ett kvalitetstänkande vuxit fram. För skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare. skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter industrins behov. Denna process är komplex, och för att styra denna använder sig skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhållande till planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara kostnadskrävande.

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget.

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget.

Inom grossistbranschen associeras distributionen med svårigheter så som många kunder, små godsvolymer per kund och krav på korta ledtider. Många kunder kräver dessutom leveranser inom vissa tidsfönster. Dessa faktorer ställer höga krav på logistiken och skapar behov om hög leveransservice.Inom transportbranschen råder idag generellt en relativt låg datormognad. Sedan tidigare finns avancerade digitala informationssystem tillgängliga för inköp, ordermottagning och lagerkontroll. Utvecklingen går dock mot att även logistik- och transportavdelningarna i större utsträckning börjar använda sig av mer avancerade transporttekniska hjälpmedel.

När kunders efterfrågan på produkter ökar ter det sig naturligt att företag måste producera mer, varpå produktionen och företagens behov av lager ökar. De olika aktiviteterna i ett företag med syfte att framställa produkter till kunder ska ses som en enhet för att optimera produktionen och de omkringliggande processerna. En av de aktiviteter som bör vara effektiv i förädlingskedjan från tillverkning till kund är lagerhållning och det är viktigt att ta till vara på resurserna och göra saker rätt, det vill säga att företaget har en hög inre effektivitet. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, som studien utförts hos, är ett av Europas största pappersbruk och tillverkare av kraftliner som är ett baspapper. Företaget har i dagsläget olika lagerhållningsplatser, däribland i hamnen Haraholmen i Piteå.

Bakgrund: För företag är logistikverksamheten ett område som är av stor betydelse för lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att öka antingen vinstmarginalen eller kapitalomsättningshastigheten, där det senare kan erhållas genom att minska lager-nivåerna. Lager leder till ett antal kostnader, bland annat kapitalbindning. En viktig faktor inom lagerstyrningen är prognoser. Företag använder prognoser för att uppskatta produkternas framtida efterfråga i syfte att planera sin verksamhet.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Lean Production har blivit det produktionskoncept som många av dagens företag har som modell när de utformar sina produktionssystem. De första stegen mot ett flödesinriktat ?lean? produktionssystem tas ofta genom att transformera produktionen. Detta i sin tur ställer ökade krav på materialleveranser Just-In-Time, materialpresentation och låga lager. För den interna logistiken innebär inte sällan dessa krav betydande merarbete i form av t.ex.

Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie.