I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vårt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande används i en vidare bemärkelse). Som landskapsarkitekter är det viktigt att vi skapar vårat eget förhållande till den verklighet som omger oss ? och sätter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska världen och dess landskap erhåller vi nya perspektiv och breddar vårat vetande. Med utgångspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhållandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lärs ut på konst- och designutbildningar idag.

Denna rapport har utförts hos Anders Krahner AB i Skillingaryd som ingår i koncernen Proton Group AB. År 2005 omsatte Proton Group 920 mkr med 730 anställda medan Anders Krahner omsatte 160 mkr med 90 anställda. Anders Krahners kunder finns främst inom fordonsindustrin.Syftet med rapporten är att studera om möjlighet finns att optimera produktionsflödet för två artiklar i befintliga lokaler. Genom att studera vad som påverkar genomloppstiden för artiklarna negativt kunna ge förslag på hur detta kan förbättras. Frågan är om detta kan ske i dagens lokaler eller är nybyggnation enda sättet att effektivisera produktionsflödet.

Den ökade globaliseringen i dagens samhälle har lett till att det svenska näringslivet samarbetar allt mer med utländska partners för att ta vara på de fördelar som uppstår i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska länder som haft ökade inköp från västvärlden är Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och många västerländska företag startade då fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Än idag är Kina en stor och växande marknad som många västerländska företag vill etablera sig på för att kunna utnyttja dess låga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp från denna marknad utan också en del svårigheter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in på den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka generella och logistiska svårigheter som finns då medelstora svenska industriföretag gör inköp från Kina.Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi gjort ingående intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa är: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där vi har utgått från olika teorier som vi sedan jämfört med vår empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgått från en modell som behandlar olika svårigheter som kan uppstå i samband med inköp från utlandet.

I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete. Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunder i allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcertifierade eller på annat sätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bäst behövs för att minimera miljöpåverkan.

Att lagerföra produkter med begränsad hållbarhet kan skapa problem för det lagerförande företaget. Problematiken ligger i att inte lagra för mycket produkter, så hållbarhetstiden hinner gå ut, samtidigt som man måste kunna mätta sina kunders behov. Ett välfungerande lagerstyrningsarbete kan hjälpa företag med denna problematik, vilket även skapade grunden för denna uppsats. Tre företag inom Stockholmsområdet studerades gällande deras respektive arbetssätt när det kommer till lagerstyrning. Det studieobjekten har gemensamt är att de lagerför livsmedel; produkter med begränsad hållbarhet.Studien tar reda på vilket sätt företag, som lagrar livsmedel, arbetar med lagerstyrning samt vilken eller vilka faktorer som ses avgörande för lagerstyrningens effektivitet.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket.

Tre studenter med två olika inriktningar har tillsammans utfört ett examensarbete.Arbetet är ett led i ingenjörsutbildningen på Jönköpings tekniska högskola påprogrammen Industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik ochledning och Maskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktion.Detta examensarbete har bedrivits på Thules anläggning Hillerstrop. Thule är idag ettvärldsledande bolag som erbjuder transportlösningar för bilen på ett säkert, enkelt ochelegant sätt (Thule 2007).Arbetets inriktning har varit att analysera och implementera ett fullt fungerandelagersystem för ett av Thules mellanlager med en kapacitet på 2268 lagerplatser. Idetta lager lagerförs etiketter och monteringsanvisningar. Dessa två artikelgrupper ärviktiga för Thules materialhantering, då de två artikelgrupperna på ett eller annat sättingår i varje slutprodukt som skickas ifrån Thules fabrik i Hillerstorp.Problemet som Thule hade med materialhanteringen vid mellanlagret var attlagerpersonalen hade svårigheter med att lokalisera de artiklar somproduktionsgrupperna behövde. Detta berodde i grunden på otillräckligt märktalagerplatser och bristande information om vad lagret innehöll.Analysen som examensgruppen har bedrivit innehöll en jämförelse mellan fyra olikalagerhanteringssystem.

Wipro Infrastructure Engineering i Skellefteå tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget är ledande på den europeiska marknaden och har ny Indisk ägare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans är koncernen den tredje största tillverkaren i världen av hydraulcylindrar. Målsättningen är självklart att bli nummer ett. Det görs och har gjorts stora satsningar på att förändra tankesättet för hur produktionen av hydraulcylindrar ska se ut i Skellefteåfabriken.

Wipro Infrastructure Engineering i Skellefteå tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget är ledande på den europeiska marknaden och har ny Indisk ägare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans är koncernen den tredje största tillverkaren i världen av hydraulcylindrar. Målsättningen är självklart att bli nummer ett.

Genom den rådande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som går mot större och färre produktionsanläggningar, blir medeltransportavståndet allt längre. Detta ökar behovet av järnvägstransporter av virke och förändrar därmed de andelar som bil- och järnvägstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare påverkan på transportval åstadkoms av varierande järnvägsnät och industriplacering i förhållande till detta. Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlägga effekterna av systemkonfiguration och omvärldsfaktorer på leveransprecision, lagernivåer och ledtider i massavedsförsörjning. Metoden som användes var objektorienterad händelsestyrd simulering i kombination med linjärprogrammering. Styrningslogiken som användes baserades på systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemaläggning av tåg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. Två system användes, baserade på järnvägens struktur för norra respektive södra Sverige.

Detta är en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vårt lands historia som kännetecknades av en stor omvandling vad gäller människors förutsättningar och livssituation. Sverige liksom övriga västvärlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den värld vi lever i på ett radikalt sätt. Den omvandling av samhället från jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks ställde såväl människor som stat på prov. Hur väl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.