Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den här uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett är bättre på att upprätta drift och underhållsplaner än parkförvaltningar. Vidare behandlas frågan om planering kan förbättra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrågor som behandlas i arbetet är:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- Innehåll - Kan dessa planer användas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanställs litteraturstudier i hur man kan förbättra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera är det viktigt att alla har en gemensam värdegrund.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lärorikt. Vi har fått se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika människor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv så skapar det förvirring om man inte är överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlätta för alla att nå en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivån nämnden, förvaltningens styrande nivå och rektorernas verkställande nivå.

Bakgrund Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen. SyfteAtt beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel. MetodSom metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne - Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet. Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting gjorts. Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna porträttering står i kontrast till normer i samhället. Viss fokus ligger även på relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populärkulturen har genomgått en stor förändring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjälper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som står i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus används för att definiera genus och fastställa samhällets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framställer kön och etnicitet.Baserat på ett antal avsnitt från seriens första säsong identifieras ett antal huvudkaraktärer, två män och två kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener där de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjälp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmärker männen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper ställs sedan emot det teoretiska ramverket för att fastställa hur väl seriens genusmönster överensstämde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen.

Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång.

Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på djur i alla åldrar, men djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ är olika känsliga.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.