Sök:

Sökresultat:

653 Uppsatser om Levande stadsmiljöer - Sida 7 av 44

Frivilliga avsÀttningars varaktighet och kvalitet hos Bergvik Skog AB mellan 2005 och 2014

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.

UtvÀrdering av rektaliseringsmodellen BreedŽn Betsy

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy Àr tÀnkt att anvÀndas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna pÄ veterinÀrprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen bestÄr av en metallram dÀr bÀcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan frÄn nöt eller hÀst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och drÀktighetsstadier. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Material till utvÀrderingen samlades in i 3 omgÄngar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte anvÀnt simulatorn och grupp B, som anvÀnt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lÀrare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Sellout.nu

Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio. DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att uppleva att sidan Àr levande..

Förslag till miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i Hammarkullen

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. OmrÄdet har formats av den tidens ideal med breda vÀgar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har fÄ förÀndringar och förbÀttringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera omrÄdet, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att frÀmst fokuserat mitt arbete pÄ: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Socialt entreprenörskap pÄ landsbygden : en kÀlla för inspiration, engagemang och socialtvÀrdeskapande

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Vad elever kan lÀra sig om sig sjÀlva. En studie av hur flickors interaktion pÄverkar deras sjÀlvkÀnsla.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att strÀva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har ocksÄ, tillsammans med förÀldrar, ett ansvar för elevernas sjÀlvkÀnsla. En utgÄngspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap Àr en förutsÀttning för att elevers sjÀlvkÀnsla ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt och att sjÀlvkÀnslan Àr lika viktig som Àmneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers sjÀlvkÀnsla utvecklas under skoltiden Àr hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lÀr sig elever vilket vÀrde de har för andra mÀnniskor, vilket formar deras sjÀlvkÀnsla.

Att ge en bit av sig sjÀlv - Upplevelser av att vara njurdonator

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, dÀr donationen ofta sker frÄn en levande donator som genomgÄr en omfattande hÀlsoundersökning för att fÄ donera. UtifrÄn den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig sjÀlv och dÀrmed kan bÄde hans/hennes identitet och livsvÀrld förÀndras, vilket kan ge ett lidande. Med den hÀr kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och bÄde bemötandet och vÄrden kan dÀrmed förbÀttras för donatorn. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet Ätta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet.

Skolans vÀrdegrund - var finns den?

Vi ville inventera begreppet vÀrdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ detta. VÄr hypotes Àr att en gemensam vÀrdegrund inte Àr förenlig med de överigripande demokratiska vÀrderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lÀrare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det Àr i ett samhÀlle med grundlÀggande skillnader i vÀrderingar som demokratin hÄlls levande och det Àr framför allt pÄ grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: vÀrdegrund, demokrati, jÀmstÀlldhet, lika vÀrde.

Vege stationssamhÀlle : om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering.

Intrigerande Idégenerering

Denna studie jÀmför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska sprÄken med Andersons (1986) kriterier som utgÄngspunkt och grammatikor skrivna om sprÄken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet bestÄr sÄvÀl av fristÄende partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra Ànden av det uraliska sprÄkomrÄdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de vÀstra sprÄken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella sprÄkkontaktsliga inlÄnsprocesser i vissa sprÄk..

Ett salutogent perspektiv pÄ hanteringen av förÀndringsarbete

Denna undersökning uppmÀrksammar ett salutogent perspektiv dÀr förÀndringar kan ses som möjligheter. Syftet Àr att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, kÀnslor och beteende för att se hur de kan förhÄlla sig till individers sÀtt att hantera förÀndringsarbete. Undersökningen Àr utförd pÄ en avdelning pÄ ett sjukhus i SkÄne. Denbygger pÄ reflexiva intervjuer och en enkÀt som mÀter individernas KASAM, en indikator pÄ förmÄgan att hantera pÄfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.

En studie om dokumentationsarbetet i förskolan : En studie om dokumentationsarbetet i förskolan med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter

Syftet med den hÀr studien Àr att studera den levande dokumentationen som förekommer pÄ förskolor, med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt nÄgonting som stÀndigt Àr framÄtstrÀvande i verksamheten. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vart riktas dokumentationsmedlet? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationen pÄ förskolan? Vilka etiska hÀnsynstaganden tas frÄn förskollÀrare utifrÄn barns bÀsta i dokumentationsarbetet? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar intervjuas fem stycken förskollÀrare vid separata tillfÀllen, med utgÄngspunkt att fÄ inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. UtgÄngspunkten Àr Àven att fÄ veta hur deras instÀllning Àr till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.

Autismspektrumstörningar : Hur man kan hjÀlpa och förstÄ

Det hÀr arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett helhetsperspektiv. Syftet Àr att man som lÀrare ska kunna förstÄ handikappet, hur man kan hjÀlpa dessa barn, hur viktigt det Àr med ett samarbete, samt vart man kan vÀnda sig för handledning. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstÀmmer vÀldigt bra.

Sellout.nu

Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio. DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att uppleva att sidan Àr levande..

En normstudie angÄende motkulturer som subkulturer och varför mÀnniskor vÀljer att bryta mot normer

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->