"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det Skånska landskapet En landskapsplanerare måste ta hänsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras på delaktighet av de inblandade, ta hänsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tätortsnära rekreationsområden. Syftet med detta arbete är att, genom att titta på Segeå se om ett vattendrag kan användas som rekreationsområde som höjer de sociala värdena för tätorterna. Allt fler flyttar till städerna vilket skapar behov av att bygga fler bostäder samtidigt som de nationella miljömålen ställer krav på myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. Städerna förtätas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera påtagligt.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den här uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett är bättre på att upprätta drift och underhållsplaner än parkförvaltningar. Vidare behandlas frågan om planering kan förbättra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrågor som behandlas i arbetet är:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- Innehåll - Kan dessa planer användas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanställs litteraturstudier i hur man kan förbättra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera är det viktigt att alla har en gemensam värdegrund.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lärorikt. Vi har fått se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika människor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv så skapar det förvirring om man inte är överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlätta för alla att nå en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivån nämnden, förvaltningens styrande nivå och rektorernas verkställande nivå.

Bakgrund Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen. SyfteAtt beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel. MetodSom metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne - Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet. Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting gjorts. Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna porträttering står i kontrast till normer i samhället. Viss fokus ligger även på relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populärkulturen har genomgått en stor förändring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjälper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som står i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus används för att definiera genus och fastställa samhällets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framställer kön och etnicitet.Baserat på ett antal avsnitt från seriens första säsong identifieras ett antal huvudkaraktärer, två män och två kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener där de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjälp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmärker männen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper ställs sedan emot det teoretiska ramverket för att fastställa hur väl seriens genusmönster överensstämde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen.

Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) så står den svenska prydnadsväxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsväxter i Sverige sjunker och antalet företag likaså (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna får allt svårare att konkurrera med utländska, och då främst holländska, prydnadsväxtproducenter vad gäller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & Tjärnemo 2014 s. 17). Men inom ett område kan de svenska producenterna ha ett försprång.