Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnås finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre år drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen användsallt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig.Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet avenergi.Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrviktenför unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norraSverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södraSverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och påTönnersjöheden.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning på ett familjecenter definierar begreppet kulturkompetens och hur de använder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utländsk härkomst, som kommer till centret på uppdrag från Socialtjänsten. Avsikten är att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgångar och fallgropar, relaterat till att använda sig av kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbättrat arbete med kulturkompetens i framtiden. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att det inte finns en entydig definition kring begreppet kulturkompetens.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket.

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine.

Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter växer för varje år som går, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvämlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jämfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar även att vara lättillgänglig från både bostad och jobb vilket ökar attraktionsvärdet för köpcentret som i sin tur också har att göra med den ökande betydelsen av en välbalanserad hyresgästmix. Det vill säga den sammansättning av butiker som gallerian har.

Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt.De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen.

Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området. Dessutom är idrottsplatsen, som upptar den största delen av ytan på Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande gångtrafik. En förutsättning för exploateringen av Enavallen är att antalet bostäder i området styrs av att försäljningen av bostäderna ska finansiera den nya idrottsplatsen som ska byggas på en närliggande plats.

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.