Sök:

Sökresultat:

653 Uppsatser om Levande stadsmiljöer - Sida 31 av 44

SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Barnen i Skuggan : Om rutiner för att stödja barn som Àr nÀrstÄende till en vuxen med svÄr sjukdom

Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.

Gestaltning av det offentliga rummet : Hur blir Amiralitetsparken en levande del av stadslivet igen?

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem.

?Det Àr dÀr som man pratar pinsamma hemlisar.? : Platser pÄ skolrasten utifrÄn barns perspektiv

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas pÄ nÀr de gÄr pÄ rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjÀlp av barns perspektiv som min teoretiska utgÄngspunkt och anvÀnde mig av speciella platser, platsidentitet och platskÀnsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn frÄn förskoleklassen till Ärskurs 2. För att fÄ variation i min studie valde jag en flicka och en pojke frÄn varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil sÄ att inget som barnen berÀttade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas pÄ olika sÀtt och att olika lekar kan utspela sig dÀr samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade Àven att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar nÀr vi skapar det vi tror Àr perfekta miljöer för barn.

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer : En deskriptiv litteraturstudie

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Effekter av husdjursinterventioner pÄ Àldreboenden : En litteraturstudie

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Raps som fodermedel till slaktkycklingar

Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror Àr viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillvÀxtpotential med bibehÄllen hÀlsa. Rapsmjöl och rapsfrö har en aminosyra-sammansÀttning som motsvarar kycklingens behov och det Àr av intresse att granska om dessa rÄvaror kan ingÄ i slaktkycklingens foder i större utstrÀckning Àn vad som görs idag. Syftet med denna studie var dÀrför att utvÀrdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av rapsfrö och rapsmjöl (förhÄllandet 1:5) pÄverkar parametrar sÄsom tillvÀxt, foderintag, foderomvandlingsförmÄga, fothÀlsa, lever- och sköldkörtelvikt samt trÀckens och ströbÀddens TS-innehÄll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jÀmnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehÄl-lande 0-30 % raps.

Slöjda för historien? - Levandegöra historieundervisningen

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

"IUP en sjÀlvklarhet - vem kan jobba utan mÄl"

Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga hur pedagoger i en vÀstsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?? Hur involveras elever?? Hur involveras förÀldrar?? Hur kan IUP vara ett ?levande dokument? i det dagliga arbetet?? Vilken kompetensutveckling har lÀrarna fÄtt och vilken kompetensutveckling Àr de i behov av?Metod: Vi har valt att besvara vÄra frÄgestÀllningar dels genom litteraturgenomgÄngen och dels genom en enkÀtundervisning riktad till klasslÀrare i Är 1-6. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning som Àr dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lÀmpligast med tanke pÄ vÄrt syfte.Resultat:Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmÀnna rÄden. De anser att genom att arbeta med IUP blir mÄlen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger vÀrdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bÀttre.

Musikern som varumÀrke : En kvalitativ studie om hur frilansande folkmusiker   lanserar sig sjÀlva

Denna uppsats syftar till att fÄ en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig sjÀlva som artister, vilka redskap som anvÀnds samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förÀndrade förutsÀttningar, stÀllda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering Àr en medveten process som bestÄr av mÄnga komponenter.

Kort livsmedelskedja : faktorer som sÀkerhetsstÀller livsmedelskvalitet i en kort livsmedelskedja

Livsmedelsindustrin har förÀndrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förÀndringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hÀnförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste Ären. Som en följd av detta ifrÄgasÀtter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har Àven lett till en ökad efterfrÄga pÄ nÀrproducerade livsmedel.

SmÀrtfysiologi

SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.

: .. och vi stÄr i en ring, hÄller i hand och dansar! En studie om integrerad undervisning

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Fotografiets betydelse för mÀnniskan

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka mĂ€nniskors förhĂ„llande till det privata fotografiet. BĂ„de ur aspekten varför mĂ€nniskor vĂ€ljer att fotografera men ocksĂ„ hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet Ă€r allmĂ€ngiltigt och lĂ€ttillgĂ€ngligt och ett viktigt omrĂ„de att synliggöra och reflektera pĂ„ för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar. Min förhoppning Ă€r att mĂ€nniskor som inte problematiserat Ă€mnet tidigare ska börja intressera sig och dĂ€rigenom fĂ„ ett vidgat synsĂ€tt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av frĂ€mst Roland Barthes, Susan Sontag och VilĂ©m Flusser.I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning Ă€gt rum om mĂ€nniskors fotografering.

Förorenad mark 20 Är efter ÄtgÀrd : Undersökning av ytvattenkemi i Bersbo gruvomrÄde

Gruvdrift ger upphov till stora mĂ€ngder avfall, vilket medför att metaller sprids frĂ„n det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller Ă€r naturliga komponenter i ekosystemen och mĂ„nga Ă€r essentiella nĂ€ringsĂ€mnen. Metaller kan dock innebĂ€ra en belastning dĂ„ de i höga koncentrationer Ă€r toxiska för levande organismer. LĂ€ckaget av metaller frĂ„n gruvavfall kan fördröjas genom tĂ€ckning av deponierna.Bersbo gruvomrĂ„de i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som Ă€gde rum pĂ„ 1980-talet, vilken syftade till att Ă„tgĂ€rda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i omrĂ„det för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->