Sökresultat:
765 Uppsatser om Levande miljö - Sida 44 av 51
Grupphandledning i Matematik. Dialogen - en vÀg att utveckla vuxnas matematikkompetenser.
Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.
Förslag till omvandling av Ljungby jÀrnvÀgskvarter
NÀr den andra strÀckan av Karlshamn - Halmstads jÀrnvÀg
anlades Är 1878 fick Ljungby sin första jÀrnvÀgsförbindelse.
JÀrnvÀgen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vÀxte frÄn 300 till 3000
invÄnare pÄ 20 Är.
NÀr den sista etappen av SkÄne -SmÄlands jÀrnvÀg anlades i slutet av 1800-talet
fick Ljungby ytterligare en jÀrnvÀgsförbindelse. Nu blev Ljungby en
jÀrnvÀgsknutpunkt, som staden kom att vÀxa kring och varifrÄn hundratals
resenÀrer reste varje dag.
Under 1960-talet lades persontrafiken pÄ de bÄda strÀckorna ner och det enda
som Äterstod var godstrafiken mellan Ljungby och VÀrnamo. RÀlsen pÄ banan
mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rÀlsen pÄ SkÄne -
SmÄlands jÀrnvÀg legat kvar lÄngt in pÄ 2000-talet.
NedlÀggningen resulterade i att bangÄrden i centrala delar av staden lÀmnades
öde och oanvĂ€nd. Ăn idag, 14 Ă„r sedan det sista godstĂ„get gick pĂ„ banan, Ă€r
omrÄdet nÀstintill lika öde och oanvÀnt. Trots att kommunen har tagit fram
visioner och förslag pÄ hur omrÄdet skulle kunna utvecklas, sÄ har ingenting
gjorts.
BangÄrden har tidvis betraktats som en skamflÀck i samhÀllet, vilken
stadsplanerna försökte förminska sÄ mycket som möjligt.
Turism-för en levande landsbygd? : En studie om turismnÀringens möjlighet att bidra till befolkningstillvÀxt pÄ den svenska landsbygden
EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.
Leverantörer - en indirekt miljöpÄverkan: förbÀttrad
leverantörsbedömning vid Avesta Jernverk
Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stÄl i ett antal olika stÄlsorter, med skrot som huvudsaklig rÄvara. Bakgrunden till studien Àr att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbÀttringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjÀnsten som tillhandahÄlls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir dÄ att utvÀrdera hur rutinen tillÀmpas och efterlevs i praktiken, det vill sÀga om företaget lever som de lÀr.
Möten mellan levande och döda : En semiotisk analys av tv-serien True Blood
AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna portrÀttering stÄr i kontrast till normer i samhÀllet. Viss fokus ligger Àven pÄ relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populÀrkulturen har genomgÄtt en stor förÀndring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjÀlper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som stÄr i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus anvÀnds för att definiera genus och faststÀlla samhÀllets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framstÀller kön och etnicitet.Baserat pÄ ett antal avsnitt frÄn seriens första sÀsong identifieras ett antal huvudkaraktÀrer, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener dÀr de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjÀlp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmÀrker mÀnnen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper stÀlls sedan emot det teoretiska ramverket för att faststÀlla hur vÀl seriens genusmönster överensstÀmde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.
Bortom en död idé? : om behovet att definiera och omdefiniera
Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.
VÀrdet av hÄllbarhetsmÀrkningar pÄ prydnadsvÀxter i dagligvaruhandeln
Enligt Daraghmeh & Johansson (2013) och Abrahamsson (2014) sÄ stÄr den svenska prydnadsvÀxtproduktionen inför vissa utmaningar. Produktionen av prydnadsvÀxter i Sverige sjunker och antalet företag likasÄ (Daraghmeh & Johansson 2013 s. 7-13). Dessutom menar dagligvaruhandeln och grossisterna att de svenska producenterna fÄr allt svÄrare att konkurrera med utlÀndska, och dÄ frÀmst hollÀndska, prydnadsvÀxtproducenter vad gÀller lock- och bulkvaror (Abrahamsson & TjÀrnemo 2014 s. 17).
Men inom ett omrÄde kan de svenska producenterna ha ett försprÄng.
Metylkvicksilvers toxicitet
Metylkvicksilver (MeHg) Àr en form av tungmetallen kvicksilver och det Àr den form som Àr farligast för djur och mÀnniskor. Det beror pÄ dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas frÄn föda, distribueras till mÄnga organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjÀrnbarriÀren och ackumuleras, samt orsakar skador Àven vid lÄga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter pÄ djur i alla Äldrar, men djur i prenatalperioden Àr kÀnsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig nÄgot mellan hanar och honor, men Àr Àven individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ Àr olika kÀnsliga.
Möten i det offentliga rummet ? om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion
MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan
rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela
upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat
samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala
möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas?
Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till
en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de
flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast
betraktas som ett fenomen.
Knutpunkten- Ett utvecklingsomrÄde i Danderyd
Knutpunkten Àr ett omrÄde i sydvÀstra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan Àr omrÄdet ett av kommunens viktigaste utvecklingsomrÄden. Idag Àr Knutpunkten relativt osammanhÀngande och ostrukturerat och markanvÀndningen utgörs till största del av verksamheter. Störst Àr Danderyds sjukhus. Inom planomrÄdet finns Àven Edsviken som Àr ett vackert naturomrÄde.
Delaktighet och inflytande ur ungdomars perspektiv - NÀr det hÀnder?
Syftet med studien Àr att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frÄgor som rör dem. Det Àr en kvalitativ studie med ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt som bygger pÄ gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundÀra kÀllor av statistiskt material och utredningar frÄn Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgÄngspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet anvÀnts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna sjÀlv har ansett viktiga men innehÄller inte frÄgor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten Àr tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgÄng till verklig makt och rÀtten till vÀlfÀrd.
Kulturarv och identitet. Vilken roll spelar kulturarvet och dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisning?
SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.
Klass och hÀlsa ? En studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007
Titel: Klass och hÀlsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur klassbegreppet anvÀnds för att förklara hÀlsa och ohÀlsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hÀlsa Àr kÀnt men hur sambandet framstÀlls i dagstidningar har inte tidigare undersökts, dÀrför vill vi explorera omrÄdet och bana vÀg för vidare forskning. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur anvÀnds och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hÀlsa och ohÀlsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrÄn en kvalitativ textanalytisk metod och vÄr ansats var av explorerande art.
Dystoki och kejsarsnitt hos nötboskap
Kejsarsnitt Àr den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar nÀr en vaginal förlossning Àr ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hÀlften av de svenska nötpraktikerna nÄgon gÄng utfört ett kejsarsnitt. Det kan stÀllas i relation till situationen i NederlÀnderna och Belgien dÀr rasen belgisk blÄ Àr vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blÄ Àr att undvika vaginala förlossningar till förmÄn för planerade kejsarsnitt.
Syftet med litteraturstudien Àr att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt Àr indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmÀssigt pÄ rasen belgisk blÄ. För att ge lÀsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv.
Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.
Gestaltning med naturen som förebild : biomimik som förhÄllningssÀtt och metod i svensk landskapsarkitektur
För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen.
Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren.
Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik.
Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess?
Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.