Sökresultat:
765 Uppsatser om Levande miljö - Sida 43 av 51
LÄgenergihus i Ralph Erskines anda : GÀstrike Hammarby
Med detta examensarbete Àr tre Ärs studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i GÀvle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet lÀggs pÄ arkitekturutformningen samt energihushÄllningen och dÀrmed presenteras examensarbetet i tvÄ huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjÀl i GÀstrike Hammarby, har under lÄng tid haft funderingar pÄ att uppföra ett lÄgenergihus i den gamla bruksorten GÀstrike Hammarby. Mattsson tror pÄ en levande landsbygd och förhoppningarna Àr att ett naturnÀra boende ska locka yngre generationer till att bosÀtta sig i GÀstrike Hammarby. PÄ uppdrag ska ett lÄgenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen Àr till stor del skapad av den vÀrldsberömda arkitekten Ralph Erskine.
AffÀrsrelationer inom ett köpcenter
Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter vÀxer för varje Är som gÄr, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvÀmlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jÀmfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar Àven att vara lÀttillgÀnglig frÄn bÄde bostad och jobb vilket ökar attraktionsvÀrdet för köpcentret som i sin tur ocksÄ har att göra med den ökande betydelsen av en vÀlbalanserad hyresgÀstmix. Det vill sÀga den sammansÀttning av butiker som gallerian har.
Debaser : en "ÄngvÀlt" pÄ Stockholms livemusikscen
Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.
Ă staden
IdrottsanlÀggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska
bebyggas med bostÀder. Det geografiska lÀget och det faktum att omrÄdet delvis
grÀnsar till EnköpingsÄn, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition
att utveckla, gör Enavallen till ett intressant omrÄde att studera. OmrÄdet
ligger dessutom nÀra befintliga villaomrÄden, en prisbelönt park samt strax
intill den centrala rutnÀtsstad som centrum utgör.
OmrÄdet studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare
bild över de befintliga gÄngstrÄk som finns i staden. Analyserna visade att
Enavallens potential begrÀnsades av det faktum att Än spÀrrar av hela norra
delen av omrÄdet. Dessutom Àr idrottsplatsen, som upptar den största delen av
ytan pÄ Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande
gÄngtrafik.
En förutsÀttning för exploateringen av Enavallen Àr att antalet bostÀder i
omrÄdet styrs av att försÀljningen av bostÀderna ska finansiera den nya
idrottsplatsen som ska byggas pÄ en nÀrliggande plats.
VÀxtvÀggens skötsel : hur skulle en förutsÀgelse av skötselbehovet för olika typer av vÀxtvÀggar utomhus kunna se ut?
I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva
effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet.
Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna.
Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att
satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel.
Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna.
För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av
vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse.
De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts
i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.
FrÄn dokument till praktisk tillÀmpning : Hur upplevs miljöledningssystemet pÄ Tyréns?
UtifrÄn ökade krav i samhÀllet har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpÄverkan. Ett sÀtt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar hÀr om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmÄ integrera det tÀnkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system dÀr mÄlet Àr att jobba med stÀndiga förbÀttringar. Tyréns Àr ett konsultföretag inom samhÀllsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. PÄ företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.
Innerstadens utestÀngningsprocesser : en studie av sociala barriÀrer & exkluderande stadsrum
De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.
Göra det lÀttare att dra fördel av vÀxters hÀlsoegenskaper
"Hur kan man fÄ mÀnniskor som aldrig bryr sig om vÀxter att kunna ha vÀxter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hÀlsoeffekter?"SÄ lyder min frÄgestÀllning i detta projekt.Det finns studier som visar att mÀnniskor som exponeras för vÀxtlighet lever lÀngre, mÄr bÀttre och Àr mindre sjukskrivna Àn andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter pÄ sjukhus tillfrisknar snabbare med vÀxtlighet i rummet - det rÀcker till och med om de kan se sjÀlva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde ocksÄ fÀrre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvÀr efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) pÄverkas mÀnniskor till det bÀttre av vÀxter, oavsett kulturell bakgrund.
En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skÄnska landskapet
En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet
En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.
Förslag till omvandling av Ljungby jÀrnvÀgskvarter
NÀr den andra strÀckan av Karlshamn - Halmstads jÀrnvÀg anlades Är 1878 fick Ljungby sin första jÀrnvÀgsförbindelse. JÀrnvÀgen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vÀxte frÄn 300 till 3000 invÄnare pÄ 20 Är. NÀr den sista etappen av SkÄne -SmÄlands jÀrnvÀg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en jÀrnvÀgsförbindelse. Nu blev Ljungby en jÀrnvÀgsknutpunkt, som staden kom att vÀxa kring och varifrÄn hundratals resenÀrer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken pÄ de bÄda strÀckorna ner och det enda som Äterstod var godstrafiken mellan Ljungby och VÀrnamo.
LÄngtidssjukskriven och utförsÀkrad, nya möjligheter eller ett hot?: Upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs efter en lÄngvarig sjukskrivning
SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ăkade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.
Mellan hÀr och dÀr : en analys av stadens form ur ett gÄendeperspektiv
Stadens form Àr en produkt av all tidigare stadsplanering. YtmÀssigt har en stor del av vÄra stÀder vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, dÄ funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer
vi ser pÄ mÄnga platser idag. Resultatet av detta menar mÄnga Àr bilens dominans, segregation, glapp i stadsvÀven och barriÀrer som mÄste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förÀndra detta genom att lÄta innerstadens kvaliteter vÀxa utÄt och knyta an till resten av staden. SÄ kallade strategiska strÄk ska bilda en
ryggradsstruktur med vars hjÀlp en nÀra och levande stad med ökad gÄng- och cykeltrafik kan vÀxa fram.
Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade pÄ
sin tid Àr nu förtÀtning och sammankoppling av stadsvÀven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.
Drift och underhÄllsplaner : verktyg för verksamhetsstyrning
Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den hÀr uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett Àr bÀttre pÄ att upprÀtta drift och underhÄllsplaner Àn parkförvaltningar. Vidare behandlas frÄgan om planering kan förbÀttra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrÄgor som behandlas i arbetet Àr:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- InnehÄll - Kan dessa planer anvÀndas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanstÀlls litteraturstudier i hur man kan förbÀttra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera Àr det viktigt att alla har en gemensam vÀrdegrund.
Leda till arbetslag eller arbetslag till leda: en studie
kring begreppet arbetslag i skolan pÄ tre nivÄer
i en kommunal skolorganisation
Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.
Att bli förÀlder till ett hjÀrtebarn : förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan
Bakgrund Med en incidens pÄ knappt en procent Àr medfödda hjÀrtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar frÄn smÄ avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgÄng. NÀr förÀldrar stÀlls inför situationen med ett svÄrt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. HÀr har sjuksköterskan en central roll dÄ de interagerar med förÀldrarna mer Àn nÄgon annan vÄrdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att förÀldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vÀgledning och delaktighet genom de olika faserna i vÄrdprocessen. SyfteAtt beskriva förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan dÄ deras barn behandlades för ett medfött hjÀrtfel. MetodSom metod anvÀndes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med förÀldrar till barn som behandlats för ett medfött hjÀrtfel dÄ de var i Äldrarna noll till tio Är.