Sök:

Sökresultat:

994 Uppsatser om Lesbiska mödrar - Sida 59 av 67

HR-funktionens förÀndrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

Trygg i transport ? effekten av tid och upprepning pÄ unghÀstars lasttrÀning

HÀstar transporteras över hela vÀrlden i syften som försÀljning, tÀvling, trÀning och djursjukhusvistelse. I mÄnga fall, men kanske frÀmst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hÀsten fÄ trÀna sig pÄ att lastas innan den ska Äka ivÀg nÄgonstans. Den unga hÀsten utsÀtts för mÄnga obekanta och frÀmmande situationer i samband med lastning, nÄgot som medför att den blir stressad. Den obehagskÀnsla eller stress som hÀsten upplever kan uttryckas pÄ flera olika sÀtt, exempelvis beteendemÀssigt eller fysiologiskt. Det krÀvs dÀrför att hÀsten lÀr sig vad transporten innebÀr och att det inte Àr nÄgot att vara rÀdd för, vilket kan innebÀra en svÄr uppgift för djurhÄllaren.

?? alla vill vi vÀl ha ett förhÄllande? : En studie om hur kvinnor i övre medelÄldern upplever livet som singel

Sverige Àr ett av vÀrldens mest individualistiska lÀnder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar Àr kvinnor i Äldersgrupperna övre medelÄlder och Àldre (Statistiska centralbyrÄn, 2012). Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelÄlder upplever singellivet.Jag anvÀnde mig utav vÀlkÀnda teorier och begrepp inom sociologin. De tillÀmpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvÄsamhetsnormen och identitetsskapande utifrÄn teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsÀttningar av att leva som singlar i samhÀllet pÄverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 Är som var skilda och hade barn frÄn tidigare Àktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av sjÀlvstÀndighet, frihet och kontroll.

Klubbmiljöns betydelse för att fostra elitspelare i golf

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att nÄ fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhÄller som viktiga för idrottslig framgÄng. FrÄgestÀllningarna har varit: (1) Vad karaktÀriserar miljön, men ocksÄ samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det nÄgon faktor som kan anses viktigast?MetodDatainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i Äldrarna 26-40 Är har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö.

Marknadskommunikation mot sitt segment

Idag blir konkurrensen allt hÄrdare pÄ marknaden, inte minst sagt i modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut frÄn mÀngden. HÀr följer en studie inriktat pÄ en av dessa konkurrensstrategier, nÀmligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel pÄ den hÄrt konkurerande marknaden idag kan det fÄ förödande effekter. Man mÄste som sÀndare av budskapet veta vem mottagaren Àr.

Underkapitalisering : koncernintern skatteplanering

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med uppsatsen Àr att undersöka GIH-studenters kondition och jÀmföra den trend som finns pÄ GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmÄga förÀndrats frÄn 1977 till 2008?2. Hur har mÀns arbetskapacitet under mönstringen förÀndrats mellan Ären 1969-83 samt 1986-93?3.

Förslag till utveckling av tÄggenomfarten i NÀssjö

Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden. I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.

Exponera : - i smÄtt och stort

Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.

Corporate Social Responsibility : vilken Àr dess inverkan pÄ kapitalmarknaden?

Bakgrund: Ökade krav pĂ„ att företag skall ta ett större etiskt och miljömĂ€ssigt ansvar för sin verksamhet har vĂ€ckts under senare Ă„r. Corporate social responsibility Ă€r ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att faststĂ€lla huruvida företags arbete med corporate social responsibility har nĂ„gon synbar effekt pĂ„ företags marknadsvĂ€rden, eller om företag bara förspiller sina resurser pĂ„ ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieĂ€gare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom Ă€mnet CSR och presenterar de tvĂ„ teorier som anvĂ€nds; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhĂ„llandet. DĂ€rtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att lĂ€saren skall erhĂ„lla en djupare förstĂ„else för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte vĂ€ljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestĂ„ende av en enkĂ€tundersökning bland fondbolag, en eventstudie pĂ„ negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrĂ„gor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten frĂ„n eventstudien pekar pĂ„ att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar pĂ„ information kopplade till CSR. Vid enstaka hĂ€ndelser som Ă€r nĂ€ra kopplade till företags kĂ€rnverksamhet kunde författarna dock urskilja begrĂ€nsade effekter pĂ„ företags marknadsvĂ€rden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna sĂ„g en ökad trend av aktivt Ă€garskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva Ă€garskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gĂ„tt frĂ„n uteslutning av företag till att försöka pĂ„verka dem till förbĂ€ttringar inom CSR-frĂ„gor och corporate governance.

Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

Urban kids- FunktionsklÀder för tuffa miljöer

Sammanfattning Urban kids Àr ytterfunktionsklÀder för citybarn. Projektet har gÄtt ut pÄ att utveckla funktionsklÀder för höst och vintersÀsong som stÄr i kontrast till outdoor- och sportföretagens estetiska vÀrde. MÄlgruppen Àr modeintresserade stadsförÀldrar som inte drar sig för att betala det lilla extra för att fÄ en produkt som gÄr i linje med deras livsstil. Syftet med arbetet var att ta fram underlag för att visa att det gÄr att göra tekniskt funktionella ytterfunktionsklÀder för barn som inte klÀr sig sportigt. Med hjÀlp av idégenereringar och en mood board, ett bildkollage för kÀnslan som produkten ska utstrÄla, har ett koncept arbetats fram under stilnamnet ?rockig lekfullhet?.

?Vi resonerar aldrig kring anhöriga? : En studie av hur ansvariga utgivare pÄ Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstÀnkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brotts

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hÄrdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare pÄ Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och stÀllföretrÀdande ansvarig utgivare pÄ Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgÄngspunkt i hur de bÄda medierna valde att rapportera om den sÄ kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 Ärs fÀngelse för ett flertal vÄldtÀkter och mordförsök. Vidare har vi stÀllt allmÀnna frÄgor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gÀller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar pÄ att medierna presenterar.I vÄr uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt. Vi har Àven anvÀnt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.VÄr undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje dÀr man med hÀnsyn till brottslingars anhöriga i ytterst fÄ fall vÀljer att gÄ ut med namn pÄ brottslingar och brottsmisstÀnkta.

FrÄn folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 Är efter folkmordet

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

Kan hamlingen fortleva som tradition? : en studie över hamlingens historia och framtid i BrÄbygden med omnejd

Hamling och andra former av lövtÀkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till vÄra dagar. Arter, som under Ätminstone ett par tusen Är anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade trÀden, hotas idag av utrotning. För att kunna sÀkerstÀlla fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade trÀden och hamlingen som tradition, krÀvs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i Àldre tider, dels om förekomsten av hamlade trÀd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i BrÄbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i omrÄdet, studerade jag ocksÄ förekomsten av döda trÀd med hamlingsspÄr, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspÄr, samt tillgÄngen pÄ tÀnkbara nya hamlingstrÀd. En enkÀt stÀlld till markÀgarna i omrÄdet samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick ocksÄ i studien. PÄ de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover frÄn 406 trÀd.

Rytmik och musikterapi - En jÀmförande studie

I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad rytmik och musikterapi Ă€r. Jag bad dem ocksĂ„ jĂ€mföra rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har lĂ€st om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara rytmikens grundare. Jag drar ocksĂ„ paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else av vad musikterapi Ă€r har jag lĂ€st bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->