Socialförvaltningens enhet för vård och omsorgsboenden i Luleå står inför omfattande utmaningar. Under våren år 2015 förväntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjänstinsatser mot kund vid särskilt boende för äldre och dementa träda i kraft. Samtidigt som den allmänna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vägskäl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgår från en vårdtyngdsmätning har enligt många inom verksamhetens ledning börjat tjäna ut sin rätt då den lokala ?äldre strategin? och den allmänna utvecklingen av en allt äldre befolkning medfört att den spridning av vårdtyngd som existerade när systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

Bakgrund och problem: Dagens företag är överhängande beroende avinnovationer för sin långsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur är avhängigaav kreativitet vilken karaktäriseras av osäkerhet, då kreativitet främjas av frittspelrum och egenbestämmande. Samtidigt finns ett trängande behov av kontrollöver verksamheterna. Här uppstår ett innovationens dilemma, där en balansmellan kontroll och kreativitet eftersträvas. Forskningen är både spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska råd för att lösa problemet är svåra att finna.När sådana väl uppkommer är det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta råd.Syftet med uppsatsen är primärt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framställningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrävande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsättningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med målsättningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltäckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 färdigställdes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till äldre normgivning.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Migration är resultatet av en växande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket ställer högre krav på individens rörlighet. Migration bidrarbåde med för- och nackdelar för samhällsutvecklingen i ett land, en region och på enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrån vilkaomständigheter och förutsättningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, så kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det är som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stärkerplatsattraktiviteten genom områdesfaktorer. Dessa områdesfaktorer påverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgängliga för attfrämja en fortsatt befolkningstillväxt samt hur platsen påverkas avbefolkningsförändringar som uppstår i och med migrationsprocesser.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida.

Vid årsskiftet 2009-2010 slogs Norrköpings brandförsvar samman med Linköpings räddningstjänst och bildade Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland. Sammanslagningen innebar att det nya förbundet förfogade över totalt 12 stationer i de båda kommunerna, varav 4 st. är heltidsbemannade och de andra 8 är deltidsbemannade. Rapporten avser att ge en bild över samtliga stationers täckningsförmåga (serviceområde) inom ett antal olika tidsintervall samt att ge en helhetsbild över hur väl de två kommunerna täcks in. Arbetet skall även svara på vilken station som skall fungera som andra insatsstation vid händelse av att primärstationen är upptagen vid inkommande larm eller när primärstationen behöver assistans vid större insatser.Räddningstjänstens arbete regleras av ett antal lagar och bestämmelser, bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO) som syftar till att i hela riket skydda människoliv, egendom samt miljö.

I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring ämnet miljö och hållbarhet, nämligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhållandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hållbarhet. Denna uppsats skrivs med mål om att ge alla intresserade en inblick i hur ett växande modeföretag tänker kring mode kopplat till miljö och hållbarhet, och om deras målgrupp verkligen lägger vikt vid dessa aspekter när de handlar kläder. Syftet med studien är att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hållbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och påverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt är hållbarhet för företaget och hur viktigt är det för deras målgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, är CSR och hållbarhet.

I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt.Svenska H&M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.