Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Syftet med studien var att undersöka hemlösas självbilder, vad som kan ha format självbilderna samt hur de upplever att olika grupper i samhället bemöter och ser på dem. Vi valde att använda oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet:- Hur ser de hemlösas självbilder ut?- Vad grundar sig dessa självbilder på?- Hur upplever de hemlösa att de blir bemötta och uppfattade av olika myndigheter, andra hemlösa och ?medelsvensson??De metoder vi använde oss av var intervju och observation. Vi intervjuade sex hemlösa personer; fyra män och två kvinnor. Observationerna utfördes på TrappaNers kvällsöppna café.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad är citybranding?Vad är placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Idén till detta examensarbete väcktes när jag gjorde en praktikperiod på Falkenbergs introduktionsenhet för invandrare. Då kom jag också i kontakt med sfi (svenska för invandrare) för första gången och det är också den verksamheten som denna studie handlar om. Som syfte har jag valt att belysa det förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen i sfi, samt se närmare på vilka problem och möjligheter som finns inom utbildningen. För att ta del av verksamheten intervjuade jag en grupp lärare som arbetar på sfi i Falkenberg. Det är utifrån deras synvinkel som jag sedan valt att titta närmare på hur arbetssituationen ser ut, hur undervisningen bedrivs idag samt vad lärarna tycker om de nya lagförslag som lagts fram och som är tänkt att förändra sfi-verksamheten till det bättre. Min studie inleds med en kortare sammanfattning av sfi och dess historia fram till idag och jag beskriver också de nya lagförslagen och grunden till dessa.

Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa?Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa? MetodIntervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömässigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck på företag att redovisa verksamhetens hållbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hållbarhetsredovisning från GRI (Global Reporting Initiative) är avsikten att företag i olika branscher ska kunna jämföra sina hållbarhetsredovisningar. I hållbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnått, i förhållande till de åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen kräver därmed mycket information. Detta gör även att redovisningen kan användas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hållbarhetsarbete.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).