Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor:- Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna.

Syfte - Syftet med den här uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att välja systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna på några av de vanligast förekommande utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjälp av ett förenklat exempelprojekt.Metod ? Metoden till den här uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer tidigare forskning kring ett ämne för att skapa nya perspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning.

ABSTRAKT Hemström Marianne & Jonasson Anna (2011). Läslust och läsförståelse ? en longitudinell studie över 3 år (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna aktionsstudie är att ta reda på huruvida läslusten och läsförståelsen har ökat hos eleverna i år 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lärarlett läsprojekt under tre års tid. Vi frågade oss vilken påverkan det treåriga läsprojektet har haft på eleverna i år 9 gällande deras läslust och läsförståelse och om vi genom läsprojektet når de elever i undersökningsgruppen som har svag läsförståelse, samt om läsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gällande läsning och läsförståelse.

Hjärtsvikt tillhör en av Sveriges stora folksjukdomar och är den vanligaste inläggningsorsaken på sjukhus bland personer över 65 år. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga inte kan försörja kroppens vävnader med tillräcklig mängd blod. Patienter som lider av hjärtsvikt går en förändrad livsstil till mötes. Därmed behöver dessa patienter mycket information och kunskap för att öka delaktigheten och kunna planera och genomföra egenvård. Sjuksköterskan måste därför uppmärksamma och undersöka på vilket sätt och med vilka faktorer detta kan uppnås.

De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Uppsatsens syfte är att granska vilka förväntningar ungdomar har på sina framtida kärleksförhållanden. Vi önskar se om killar och tjejer förväntningarna ser lika eller olika ut, och i så fall hur. Våra frågeställningar lyder som följer:Vilka förväntningar har ungdomar på Den Stora Kärleken i fråga om1.tvåsamhetens villkor och innehåll?2.effekter på den egna psykiska hälsan?3.genus och jämställdhet?4.makt och kontroll?Vi använder enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor som datainsamlingsmetod. Våra respondenter består av ungdomar mellan 15-19 år (födda 1990-1993) som nyttjar öppna kommunala mötesplatser i Gunnared, Göteborgs Stad.Ungdomarna ger positiva bilder av sina förväntningar på Den Stora Kärleken, men präglas samtidigt av sina erfarenheter och den sociala verkligheten de lever i.