Studiens syfte är att beskriva hur normer för källsortering sätts vid undervisningen i Hem- och Konsumentkunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka värderingar vill läraren förmedla till eleverna vad gäller källsortering, vilka möjligheter har eleverna att omsätta dessa värderingar till visad kunskap på Lektionerna och vilka möjligheter har läraren att visa på värderingar om källsortering vid Lektionerna? Dessa frågor besvaras utifrån bland annat tidigare forskning kring normskapande i skolan samt olika läroplansteorier som används inom Hem- och Konsumentkunskapen. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och är av en kvalitativ art. Undersökningen skedde via en metodtriangulering där intervjuer och observationer var de två metoder som användes för att ringa in det jag ville undersöka.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter på engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt där två gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick eleverna inflytande över planering, målsättning, arbetssätt och innehåll. Genom enkäter, intervjuer och observationer undersöktes hur elevernas engagemang påverkades. Observationerna undersökte elevernas beteende under projektet.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre Lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text.

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur algebra i årskurs åtta och lärares syn på algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem Lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 Lektioner som komplement till intervjuerna. Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund. .

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som läser spanska som andra språk ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville även titta närmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag också undersöka vilka strategier lärare har för att öka elevernas motivation för att läsa spanska. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning bland i elever som går i Åk 7 och Åk 8 på två kommunala skolor och två friskolor. Dessutom har jag intervjuat två undervisade spansklärare.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Föreliggande undersökning är en kvantitativ attitydstudie vilken bygger på Izec Ajzens Theory of planned behavior. Teorins utgångspunkt är att individens beteende föregås av en intention att utföra beteendet. Intentionen grundar sig i tre faktorer: individens attityd gentemot beteendet, subjektiva normer och individens upplevda beteendekontroll. Studien syfte är att i första hand studera ungdomars attityder gentemot läxläsning och delaktighet på Lektioner. Syftet är även att kartlägga vilka faktorer som i störst grad påverkar intentionen att studera och hur intentionen skiljer sig mellan könen.

Allt fler studier beskriver negativ stress och dess påverkan på individen. Tidigare forskning visar att elevers kunskapsinhämtning påverkas negativt av negativ stress. Syftet med examensarbetet var att försöka utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via två olika undervisningsmetoder. Elevernas upplevelser utvärderades via individuella enkäter i två omgångar, och via samtal i mindre grupper under lektionstid. Eleverna fann för- och nackdelar med undervisningsmetoderna.

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i Lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av Lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par Lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen.