SammanfattningSyfteAtt påverka aktivitetsgraden under en Lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan Lektionstillfället.FrågställningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en Lektion i Idrott och Hälsa?Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en Lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två Lektioner.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk Lektion med hundar eller genom att spela memory. Två Lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk Lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av Lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarsLektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på refLektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning.

Syftet med studien var att se hur man genom refLektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en Lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter Lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad Lektion tog form. Även denna Lektion analyserades och sattes i relation till den första Lektionen utifrån teorier om lärande.

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och Lektionsförslagen på internetsajten Lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/Lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan lärarens och elevernas uppfattningar om målen för en laborativ Lektion. Studien genomfördes i en årskurs 8 på en skola i norra Sverige. Vi har observerat en Lektion samt intervjuat sex elever och läraren i de naturorienterande ämnena. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur. Undersökningen genomfördes före, under och efter ett laborationstillfälle under vårterminen 2008.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på Lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur talutrymmet fördelas vid en lärarledd Lektion i svenska i en gymnasieklass. Den metod som används är en kvantitativ och till viss del kvalitativ metod. Resultatet visar att det är vanligast för både pojkar och flickor att ta ordet på eget initiativ och att läraren talar tre fjärdedelar av tiden och eleverna delar på den återstående fjärdedelen. Av det talutrymme som återstår till eleverna tar pojkarna tre fjärdedelar och flickorna får en fjärdedel. Flickorna tar således en sextondel av det sammanlagda talutrymmet på Lektionen.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Detta examensarbete handlar om hur lärare delar kunskap via Lektion.se. Lektion.se är en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av Lektionsidéer, diskutera intressanta frågor och ge tips och råd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar på hur lärarna definierar och använder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbättringar som kan göras för att upprätthålla och i bästa fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lärare i stockholmsregionen och genomfört en enkät på Lektion.se. Jag har även gjort en observation av användarbeteendet på forumet och Lektionsdatabasen.  Lärarna i studien definierar sajten på olika sätt beroende på vilka funktioner de använder.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande Lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela Lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en Lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång Lektion.

AbstractDen här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en Lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av Lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under Lektionen.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra Lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga Lektion utifrån Lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En Lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.