The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website Lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från Lektion till Lektion.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en Lektion i idrott och hälsa.Frågeställningar:Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en Lektion i idrott och hälsa?På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till Lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med Lektionen utan musik) och grupp B (började med Lektionen med musik). Vi utformade en Lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma Lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under Lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter Lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till Lektionen.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma Lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under Lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids.1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en Lektion i idrott och hälsa?2. Hur påverkas ljudnivån under en Lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik?MetodVi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående Lektioner i ämnet idrott och hälsa.

Detta är ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbättra det kinestetiska lärandet i samband med undervisning av abstrakta ämnen. För detta ändamål behövs en djupare förståelse av det kinestetiska lärandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tänkande. De ledande frågeställningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lärande ha i en undervisningskontext? -På vilka sätt kan kinestetiskt lärande användas i undervisning? I litteraturgenomgången skildras hur det abstrakta tänkandet och kroppen hänger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska föreställningsförmåga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Syftet med denna uppsats är att jämföra inlärning med hjälp av dator gentemot inlärning med hjälp av ordbok. Två klasser på samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade på ordförståelse. Under en Lektion fick klass A använda sig av datorer medan klass B fick använda ordböcker. Nästa Lektion fick klass A använda ordböcker och klass B datorer. Varje Lektion bestod av 20 ord att lära in.

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay?s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen.Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt.72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad Lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad Lektion. Båda Lektionerna hade samma Lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda Lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under Lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade Lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen.Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt.72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad Lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad Lektion. Båda Lektionerna hade samma Lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda Lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under Lektionerna observerades elevernas engagemang.Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade Lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en refLektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa Lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa Lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.

The aim of this work has been to investigate how it is that it sometimes can be difficult for special educators to gain access by teachers to the classroom/lesson to make observations. A partial order has been to determine whether the special educator can curb the negative response from the teacher in question, concerning access to the classroom/lesson. The survey has a phenomenological perspective as the basis of the test procedures and the analyses made. Phenomenology has as its starting point that the human does not perceive the world in the same way, and that she has different motives and intentions for her actions. In order to understand why the human act like she does, you have to create an image of the personal meaning behind this action. To create this image, I have implemented conversational interviews with five teachers at a high school, in central Sweden. The investigation revealed that it is missing that the school's teachers are clearly informed of which laws and regulations the special educator is subordinate to.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför Lektion, kommunikation under Lektion och i uppföljning av Lektionen.I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga Lektion utifrån Lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En Lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.