Arbetet behandlar frågeställningen "hur barns lek blir terapeutisk när de befinner sig i en sjukhusmiljö". Diskussionen föregås av en beskrivning av Lekterapi på sjukhus, samt en genomgång av olika lekteorier. Frågeställningar som undersöks är vad Lekterapi är, hur lekterapeutens roll ser ut, den terapeutiska leken samt hur skolan skulle kunna ha hjälp av lekterapeuternas kunskap..

Syftet med denna uppsats är att belysa tre övergripande områden rörande Lekterapi och lekterapeuter. De tre områdena är: Metoder och syften med Lekterapi - Lekterapeuternas syn på lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrånperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt Lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer även att belysas i studien utifrån informanternas egna berättelser om sin roll och funktion.

Syftet med studien var att studera förskollärares roll på sjukhusens Lekterapier. Det ledde mig fram till följande frågeställningar: Vad är förskollärarens roll på sjukhusens Lekterapi samt hur arbetar förskolläraren för att ta vara på det friska hos barn och hur arbetar förskollärarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollärare på totalt tre olika Lekterapier i södra Sverige, har förskollärarna fått chansen att dela med sig av sin egen syn på deras roll på Lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollärarna hade ungefär samma syn på sina respektive roller, att de var noga insatta i Lekterapins mål samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera år för att samla på sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar på vikten av att som förskollärare kunna läsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det är för barns tillfrisknande att förskollärarna finns på sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon från all tänkbar sjukvård. Nyckelord: lek, terapi, Lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .

The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att Lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av Lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring Lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus.

Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt Lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete..

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollärare och personal på Lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollärare och personal på Lekterapin kan hjälpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har även undersökt om det finns någon handlingsplan på förskolorna då det gäller arbetet med barn som är i sorg. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. När barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar även att vuxna bör finnas där för barnen som är i sorg.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom Lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom Lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på Lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa Lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar på radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste åren. Eftersom avdelningarna består av högteknologisk apparatur kan det vara en främmande miljö som skrämmer barn. För att röntgensjuksköterskor bättre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vård med hänsyn till deras ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse för hur barn upplever röntgenundersökningar. Syfte: Syftet var att få mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av åtta kvalitativa artiklar som analyserades och ställdes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men också välbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rättigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och Lekterapi.  Slutsats: Röntgenmiljön kan vara främmande och skrämmande för barn.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

Röntgen kan vara väldigt skrämmande för barn. Det är en skrämmande miljö som oftast är kall, mörk och många stora maskiner som bullrar och låter otäckt samt många nya människor och intryck att ta in. Röntgensjuksköterskans uppgift vid undersökningen är att bemöta barnet så att barnet känner sig tryggt och att stråldosen till barnet blir så låg som möjligt. Att möta barn på röntgen är annorlunda än att möta vuxna och det kräver mycket av röntgensjuksköterskan. Barn är också väldigt olika i sin utveckling och det är viktigt att röntgensjuksköterskan känner till det och bemöter barnet på barnets nivå.