Sök:

Sökresultat:

610 Uppsatser om Lekfullt lärande - Sida 12 av 41

Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

"Ja, men det Àr ju mycket roligare och enklare Àn vad det lÄter" : -FörskollÀrares uppfattningar om samt skapande av ett lekfullt lÀrande inom naturvetenskap för barn

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumÀrkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begrÀnsat antal studier kring individerna bakom och hur de anvÀnder sig av personlig varumÀrkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, anvÀndarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumÀrkeshantering. Idag Àr varumÀrkeshantering ett vÀlkÀnt begrepp och en inriktining inom varumÀrkeshantering Àr personlig varumÀrkeshantering. Personlig varumÀrkeshantering syftar till att individer marknadsför sig sjÀlv genom att lyfta egenskaper och karaktÀrsdrag som gör dem unika.

VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Att leva med hemodialysbehandling : patienters upplevese av livslÄng behandling pÄ dialysmottagning : en litteraturöversikt

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Lekens vara eller icke vara- en undersökning om lekens utrymme i förskoleklass

Vi har i vÄr uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport frÄn Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begrÀnsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i lÀroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lÀrande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsÀttningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser pÄ ovanstÄende och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. VÄrt insamlade datamaterial analyserades med hjÀlp av vÄr teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-Äringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.

Förskolans naturvetenskap: En fallstudie av förskollÀrares beskrivningar och faktiska praktik

Syftet med vÄr fallstudie var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och Àven studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollÀrare i LuleÄ kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollÀrarnas beskrivningar av sitt arbetssÀtt oftast stÀmmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssÀtt utgÄr ifrÄn lÀroplanen dÀr barn har möjlighet att pÄ ett lekfullt och utforskande sÀtt möta naturvetenskap i förskolan. VÄrt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i nÄgra enstaka fall arbetar de Àven med kemi och fysik.

?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Animering pa? webben : En ja?mnfo?rande studie av CSS och jQuery i deras gemensamma funktionsomra?de fo?r animering

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Spelar saken nÄgon roll? : - En ja?mfo?rande studie mellan gestaltningarna av Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i lokalpress efter valet 2010

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

GÄr undervisningsstilar att kombinera? : En studie som behandlar pedagogers syn pÄ lÀrande och undervisningsstilar

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ lÀrande samt hur de ser pÄ att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan frÀmja elevers lÀrande. I litteraturgenomgÄngen har vi anvÀnt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det gÄr att nÄ ut till elever pÄ olika sÀtt. För att fÄ en djupare insikt i hur forskare tÀnker kring hur pedagoger kan nÄ ut till elever, har vi valt att utgÄ frÄn följande rubriker: lÀrande, lÀrarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lÀra, lekfullt lÀrande samt utveckling av lÀrande och tÀnkande.I vÄr uppsatsstudie valde vi att utgÄ frÄn kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att det gÄr att kombinera olika tankar som pedagoger har nÀr det gÀller att nÄ ut till elever och det Àr en fördel dÄ lÀrande nÄs pÄ ett varierat sÀtt. I analysen utgick vi frÄn respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

Bildskapande i förskoleklass. Verktyg i barns lÀs- och skrivundervisning.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Religionskunskap och idrott

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Medias vinkling av HPV-vaccinet : En kritisk diskursanalys

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Samma eller likartad verksamhet och utomstÄenderegeln : En utredning om begreppets och undantagsregelns tillÀmpning, samverkan och rÀttsliga hierarki.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->