Sökresultat:
818 Uppsatser om Lekens lärande - Sida 12 av 55
Observation av smÀrta hos personer med demenssjukdom.
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.
Den fria lekens betydelse. Pedagogers deltagande och syn pÄ barnens fria lek
Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn pÄ barnens fria lek
(The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free
play).
Vi, Dzana och Alexandra har i vÄr studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria
lek. UnderfrÄgor som vi har anvÀnt som hjÀlp till vÄr studie Àr: Hur ser pedagogerna pÄ barnens
fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser
pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt
att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra.
Deltagarna i vÄr studie bestÄr av tre pedagoger, en förskollÀrare, tvÄ barnskötare samt barnen pÄ
den valda avdelningen.
Syftet med studien Àr att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen pÄ
den valda avdelningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar
pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stÀmmer överens med deras
handlingar, detta frÀmst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vÄr studie Àr att de tre pedagogernas syn pÄ barnens lek Àr av stor
betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek pÄ barnens
villkor. Under studiens gÄng visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade
om att samtala istÀllet för att inta en roll och delta i leken pÄ barnens villkor.
Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhÄllningssÀtt, pedagoger, utveckling..
Lek - en arbetsmetod?: Grundskolepedagogers syn pÄ lek som lÀrande metod
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.
Att leka och lÀra
Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..
MR som screeningmetod f?r prostatacancer
BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.
Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer
Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade
krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en
central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade
behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring
omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap.
Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i
katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av
data.
Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan : Fem pedagogers uppfattningar om lekens betydelse för sprÄket
Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.
FörskollÀrares syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling
Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.
SJUKSK?TERSKANS STRATEGIER ATT TIDIGT IDENTIFIERA SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb
identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att
uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket
g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad.
Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering
av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.
Lekpedagogik under de första skolÄren : en studie om lÀrares syn pÄ lekens plats i undervisningen
Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.
Leken, ett komplement för att fÄ med sÄ mÄnga som möjligt : En studie om lÀrares syn pÄ lek
Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lÀrare i olika Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem, detta för att undersöka hur lÀrares förhÄllningssÀtt pÄverkar undervisningen..
Kvart i tolv : Mötet med barnböcker i förskolan
Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.
Bostadsbyggandets utmaningar : En kvalitativ undersökning av Stockholms bostadsmarknad
Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.
Ekologisk lydnad: Ett kritiskt begreppsligg?rande av ?civil olydnad? i antropocen
V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.
The sound of scilence : Hur tyst kommunikation kan gestaltas i klassrum
Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.